Fordon

Lågmäld partidebatt om infrastruktur

Från vänster: Tony Wiklander (Sd), Per Åsling (C), Sara Skyttedal (Kd), Stina Bergström (Mp), Anders Ygeman (S), Lars Tysklind (Fp) och Jan-Evert Rådhström (M). Foto: Linda Nohrstedt

Satsningar på infrastruktur är viktiga för människor men ingen het valfråga. Om det var de flesta riksdagspartierna överens under fredagens valdebatt i Stockholm. Skiljelinjerna handlade om hur infrastrukturen ska finansieras.

Publicerad Senast uppdaterad

Debatten arrangerades under Maskinentreprenörernas evenemang Stora infradagen 2014, som hölls i Stockholm under fredagen. Samtliga riksdagspartier utom Vänsterpartiet var representerade.

Någon särskilt het ordväxling blev det aldrig, även om Socialdemokraternas Anders Ygeman berättade att han har lämnat in en KU-anmälan mot infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) med anledning av Riksrevisionens utredning om tågens punktlighet.

Moderaten Jan-Evert Rådhström kommenterade syrligt att om Ygeman hade varit på plats under förmiddagen och hört infrastrukturministern inledningstala så hade han nog rivit papperet:

– Vi har aldrig haft så mycket pengar till järnväg som i nu, sa han.

Men Anders Ygeman kontrade senare att alliansregeringen utgår från nominella tal när den framhåller att den fördubblar satsningarna på järnvägen.

– Det är inte korrigerat för att fler reser och för prisutvecklingen, påpekade han.

Under debatten var även Janne Rudén, ordförande för Seko, inbjuden att ställa frågor till politikerna. Han undrade var pengarna till infrastruktur ska komma ifrån om partierna inte är beredda att tulla på utgiftstaket.

Jan-Evert Rådhström (M) tyckte att man måste komma ihåg att Europa befinner sig i totalkris och att Sverige är det enda landet i Europa som kan fördubbla anslagen till järnvägen.

Socialdemokraternas Anders Ygeman var beredd att öka beskattningen för att kunna öka nyinvesteringarna med 50 procent, medan Stina Bergström (Mp) ville öka lastbilsskatterna och slopa jobbskatteavdrag.

Per Åsling (C) tyckte att pengarna måste komma från alternativa finansieringslösningar, till exempel OPS, offentlig privat samverkan, en upphandlingsform som innebär att privata bolag finansierar, bygger och sköter anläggningen. Efter en lång drifttid övergår anläggningen i statens ägo.

Sara Skyttedal (Kd) ansåg att Sverige skulle se till att få mer pengar tillbaka från EU, medan Tony Wilklund (Sd) menade att lånefinansiering är rätt väg att gå. Lars Tysklind (Fp) framhöll att vi måste vara beredda att säga ja till brukaravgifter.

När det gäller finansieringsformen OPS var Anders Ygeman (S) tydligt emot och höll med finansminister Anders Borg om att staten lånar pengar billigast:

– Jag tror det stämmer som ryssarna säger: Gratis ost finns bara i råttfällan, sa han.

Kristdemokraten var tydligt för OPS, medan Sverigedemokraten och Miljöpartiet var mer tveksamma. Men Stina Bergström (Mp) kunde tänka sig finansieringsformen om projekten är angelägna ur klimatperspektiv:

– Det är synen att man bygger där det finns pengar som vi vänder oss emot, sa hon.

Även statsvetaren Jenny Madestam från Stockholms universitet ställde frågor till politikerna och undrade bland annat hur de såg på situationen att infrastrukturfrågor är relativt oviktiga när väljarna ska avgöra vilket parti röstsedeln ska läggas på.

– Man måste sätta infrastruktur i sitt sammanhang och göra kopplingen mellan infrastruktur och bostäder, arbetsmarknad och tillväxt i hela landet. Då blir infrastruktur en vinnarfråga, sa Lars Tysklind (Fp).

– För Miljöpartiets väljare är transportfrågorna jätteviktiga så jag känner inte riktigt igen mig. Det är en stor fråga både för partiet och för väljarna, sa Stina Bergström (Mp).