Försvarsutskottets ordförande Allan Widman, FP, bad i början av december - mer än en månad efter marinens underrättelseoperation avslutats i oktober - regeringen att klargöra Försvarsmaktens regler vid insatser mot främmande ubåtar.
I en skriftlig fråga till försvarsminister Peter Hultqvist undrar han:
"Vilka åtgärder är försvarsministern beredd att vidta för att klargöra att IKFN fullt ut gäller och att Försvarsmakten inte fått några begränsande instruktioner för ingripande mot främmande ubåtar på svenskt inre vatten?"
Försvarsmaktens insatsregler vid kränkningar av territoriet finns i den så kallade IKFN-förordningen.
Enligt paragraf 15 i den ska en främmande ubåt som befinner sig på svenskt inre vatten stoppas. För det syftet får marinen ta till vapen utan att varna först.
Men att öppna eld i Stockholms inre skärgård är ingen liten lätt sak.
Om det vittnar Kenneth Lindmark, kommendörkapten, med stor egen erfarenhet av ubåtsjakt under flera år som chef på korvetten Stockholm, i slutet av 80-talet och början på 90-talet.
I fem års tid har han arbetat med att ta fram en ny tjock handbok till IKFN-reglerna, som kom ut den 3 oktober, strax före underrättelseoperationen i Stockholms skärgård i oktober.
- IKFN-reglerna är tydliga. Den främmande ubåten ska hindras i sin verksamhet och marinen kan utan förvarning använda vapenmakt på inre vatten för att stoppa den, säger han.
- Men även om man får en tydlig kontakt med en ubåt kan de tekniska förutsättningarna för att använda verkanseld saknas.
Insatschefen måste för det första ha tillräckliga resurser för att bedriva och fullfölja en ubåtsjakt.
Sjunkbomber har använts vid tidigare ubåtsjakter, utan att man lyckats få upp någon ubåt.
- En ubåt är svår att träffa med sjunkbomber. Oftast skakar man bara om besättningen. Vi lyckades inte tvinga upp någon ubåt till ytan med den metoden, utan de drog sig hela tiden undan.
- Egentligen måste vi in i ett läge då vi kan leverera det bästa vi har, säger Kenneth Lindmark.
Med det menar han att korvetterna har torpeder ombord, som kan sänka ubåtar. Men då tillkommer att man som ubåtsjägare i Stockholms skärgård måste tampas med kobbar och skär, branta klippor och veckade bottnar.
- Topografin gör det knivigt att träffa målet, man kan inte skjuta av en torped hur som helst i skärgården, säger Lindmark.
Svenska Dagbladet uppgav i oktober att svensk signalspaning uppsnappat ett samtal på en rysk nödkanal strax innan Försvarsmaktens ubåtslarm kom.
Om den utländska ubåten är skadad, i nöd, kan besättningen deklarera det via en internationell nödfrekvens. Om så sker får Försvarsmakten inte använda vapenmakt.
- Då säger reglerna i stället att man ska undsätta fartyget, säger Kenneth Lindmark, som uppger att någon sådan internationell nödsignal inte förekom under operationen i höstas.
I fredags skrev marinchefen Jan Thörnqvist ett julbrev till sina anställda inom marinen.
"Efter det mediala fokus som varit kommer naturligtvis en operation av den här typen att nagelfaras in i minsta detalj.
I en fotnot uppger Thörnqvist att det viktigaste inte är att sänka en ubåt.
"Det primära i en insats mot en främmande ubåt som påträffas på svenskt territorium är inte att med vapenmakt sänka den, vilket någon kanske kan förledas att tro av den bild som ibland målas upp."
Om skälet till att marinens sökpådrag kallades underrättelseoperation, skriver han:
"Många har frågat varför Försvarsmakten talat om en underrättelseoperation och inte om ubåtsjakt som förr i tiden. Huvudorsaken var målet med operationen – att bekräfta om främmande verksamhet pågick eller pågått i aktuellt område – men var också beroende på den mängd resurser som marintaktisk chef hade till sitt förfogande. Insatsens övergripande huvudsyfte var att värna vår territoriella integritet."
Samtidigt är det, enligt marinchefen, inte aktuellt för marinen att ”springa iväg och köpa en massa saker”. Ubåtsjaktsförmågan ska stärkas "på ett balanserat sätt", på kort och lång sikt.
Widman undrar också om målet är att hindra den främmande ubåtsverksamheten, eller om ubåt ska tvingas upp till ytan.
- Att avbryta eller tvinga någon till ytan är att tvista om påvens skägg. I bägge fallen handlar det om att avbryta verksamheten, anser Kenneth Lindmark.
Försvarsminister Peter Hultqvist måste nu senast onsdag svara på Allan Widmans fråga.
Följ Ny Teknik på Facebook!
Paragraf 15 i IKFN-förordningen
- 15 § En utländsk ubåt som påträffas i undervattensläge inom svenskt inre vatten skall hindras från att bedriva fortsatt verksamhet där. Därvid får vapenmakt tillgripas utan föregående varning. Om det behövs, får sådana vapen användas som medför risk för att ubåten sänks eller görs manöveroduglig på något annat sätt. Om ubåten intar övervattensläge, skall den identifieras och för vidare åtgärder föras till en ankarplats.En utländsk ubåt som påträffas i undervattensläge inom territorialhavet skall avvisas från territoriet. Om det är nödvändigt skall vapenmakt tillgripas. Då särskilda förhållanden kräver det, får därvid enligt Försvarsmakten bestämmande vapenmakt i syfte att förhindra fortsatt verksamhet tillgripas utan föregående varning. Förordning (1994:533).
