Hyundai köper in sig i svensk vätgasteknik

Tidigare har vätgasbilarna fördyrats av att flödesplattor i bränslecellsstackarna kräver ädelmetaller. Men svenska Impact Coatings har utvecklat en PVD-baserad keramisk beläggning och produktionsteknik som gör de dyra metallerna överflödiga.

Nu har Hyundai Motor Company tecknat ett samarbetsavtal med Impact Coatings kring utvecklingen av beläggningsteknik för de bipolära flödesplattor av metall som utgör en nyckelkomponent i bränslecellsfordon. Om bolagsstämman godkänner nyemissionen kommer biltillverkaren att gå in som delägare. Det ger ett tillskott på 65 miljoner kronor för Linköpingsföretaget.

– De väljer oss dels för beläggningen och vår PVD-kunskap, men det som kanske är ännu viktigare är folket. De investerar i människorna. Vi har visat att vi kan driva ett bolag och att grejerna fungerar, säger Torbjörn Sandberg, vd för Impact Coatings, till Ny Teknik.

Han berättar att företaget har mer än tio års erfarenhet av beläggningar för bränsleceller. Med PVD (physical vapor deposition) kan man i vakuum lägga väldigt tunna och täta skikt av nästan vilka material som helst, och man kan designa beläggningen utifrån de egenskaper som efterfrågas.

Det finns ett antal konkurrerande lösningar för att ersätta ädelmetallerna, exempelvis hos Sandvik. De marknadsför förbelagt stål som plattan sedan stansas ut ur, vilket kan medföra risk för att beläggningen skadas. Impact Coatings beläggning görs istället efter stansningen av metallplattan, vilket är en fördel för bränslecellstackens livslängd.

”En unik kombination”

Företagen använder också olika beläggningsmaterial.

– Vår lösning ger en unik kombination av låg kostnad, hög energieffektivitet och lång livslängd. De tekniska egenskaperna kommer av beläggningens låga elektriska kontaktresistens och höga korrosionsskydd av metallplattan, säger han.

Sandberg berättar att man redan har levererat ett industriellt beläggningssystem till en kinesisk bränslecellstillverkare. Nu ska Impact Coatings tillsammans med Hyundai undersöka och forska kring en ny generation av material, processer och utrustning för applicering av bipolära flödesplattor inom en mängd områden.

Avtalet stipulerar också att svenskar måste finnas på plats i Sydkorea. Inledningsvis blir det en säljare som ska se till att få ut fler system i Asien, och en person från utvecklingssidan som ska jobba med framtidens lösningar.

Men innebär då det material som redan finns att hindret för billiga vätgasbilar är undanröjt?

– Ur ett beläggningsperspektiv är lösningen på plats för dagens volymer. Då finns det andra saker som behöver komma ner mer i pris. Hur stacken tillverkas och elmotorerna – allt måste byggas rätt, säger Torbjörn Sandberg.

Han tror dock att försäljningen av bränslecellsbilar kommer att ta fart när konsumenterna och inte minst transportindustrin inser att vätgas är det absolut bästa alternativet, framför allt för långa körsträckor och för tunga fordon. För de tankas som en vanlig bil, ger samma räckvidd och fungerar på samma sätt rent logistiskt. Och när volymerna går upp kommer kostnaderna att sjunka.

– Om man tittar på elbilar så var det ingen som tog dem på allvar innan Tesla kom ut på vägarna – och för hybridbilar gällde samma sak med Toyotas Prius och Lexus. Konsumenterna börjar få upp ögonen för bränslecellsbilar och framför allt Hyundai och Toyota ligger långt framme med sina existerande modeller. Och jag tror att transportsektorn kan bidra till att få infrastrukturen för vätgas utbyggd. En miljömässig fördel jämfört med elen för batterier är spårbarheten. För man kan se om vätgasen är framställd med grå eller grön el, säger Torbjörn Sandberg.