Högre fordonsskatt för fossilbilar: ”En följd av Volkswagen-affären”

Det som styr den svenska fordonsskatten från årsskiftet är den så kallade körcykeln WLTP som nu gäller inom EU. Vad bokstäverna står för kan vi lämna därhän, men det kan vara bra att veta att den till skillnad från föregångaren bygger på verklig körning och inte mer eller mindre manipulerade tester i laboratorier. Positivt för konsumenterna är att de nu kan lita på uppgifterna om bränsleförbrukning och utsläpp när de väljer mellan modellerna.

– Som en följd av Volkswagen-affären har systemet för testning av bilar gjorts om. Fram till nu har de lägsta värdena använts, men efter nyår gäller det högsta värdet, förklarar Jonny Geidne, strateg på avdelningen för fordonsinformation på Transportstyrelsen.

Och de nya utsläppssiffrorna ger direkt utslag i skatten. Precis som tidigare är den magiska gränsen 95 gram utsläppt koldioxid per kilometer och med WLTP är det många fler modeller som hamnat på fel sida gränsen. Är utsläppen högre blir det höjd skatt och är de mycket högre, över 140 gram, blir fordonsskatten därefter. Då kickar nämligen malusdelen av fordonsskatten in under den nya bilens tre första år.

Dubbel skatt

För många bilmodeller handlar det om en fördubbling eller mer av fordonsskatten.

– Regelverket är detsamma, men skatten höjs generellt, säger Jonny Geidne.

För den som vill ha koll på den nya skatten finns det flera sajter på nätet och Transportsstyrelsen har tagit fram en app som kan användas.

– Om man tittar på en ny bil som det finns ett registreringsnummer på kan man få fram det via vår app "mina fordon". Annars får man fråga bilhandlaren, de vet hur stor skillnad det blir.

För några få laddhybridbilar blir det ingen skattehöjning, eftersom testresultaten utfallit till deras fördel, förklarar Jonny Geidne.

Behoven styr

Enligt Björn Brodin, försäljningschef för företag på bilkedjan Bilia i region Stockholm, har försäljningen blivit mer behovsanpassad än tidigare. Kunderna han möter tar mer hjälp och ställer många frågor när de står inför valet att köpa en ny bil.

– Vad man ska använda fordonet till är väldigt avgörande. Ska man ha en laddbar bil är det viktigt att fundera kring om man kan ladda den hemma eller på jobbet och hur långt man kommer på en laddning.

För att göra rätt val är det viktigt att känna till hur långa sträckor man kör per dag och hur ofta bilen ska användas, förklarar han.

Att köpa en laddhybrid som en förmånsbeskattad tjänstebil kan exempelvis löna sig för den anställda eftersom det i dagsläget ger ett sänkt förmånsvärde, medan bensin- och dieselbilar omfattas av skattehöjningarna, förklarar han.

Laddhybrid populärt som tjänstebil

Därför är det allt vanligare att laddhybrider säljs som tjänstebilar.

– Tjänstebilsinnehavaren vill gärna ha en laddbil för att det är bra för plånboken. Sen kanske en del tycker att det är bra för miljön också, men känslan vi får när vi pratar med kunderna är att plånboken styr mer än miljön.

Men för en privatperson som köper bilen till det egna hushållet kan det bli upp emot 100 000 kronor dyrare att köpa en laddhybrid än en bensin- eller dieselvariant, enligt Björn Brodin.

– Än så länge har vi inte sett någon rusch efter laddhybrider från privatpersoner, det är få som är beredda att betala mer. Men det återstår att se hur det blir i framtiden, säger han.