Hans drönare ska stoppa zika

Till vardags filmar han surfare och tv-stjärnor för brasilianska och internationella tv-kanaler, men för några veckor sedan fick svensken och hans kollega Roberto Tascs ett uppdrag av ett helt annat slag: att hjälpa till att utrota det fruktade zikaviruset.

– Myndigheterna kontaktade oss med en idé om en jättedrönare som skulle flyga över tättbebyggda områden och bespruta zikamyggans larver. ”Det är det dummaste ni kan göra”, svarade vi. Drönare trillar ju ner titt som tätt, berättar David Gu, som bygger och flyger drönare i Brasilien.

I stället tog hans team fram en ny plan med en liten drönare med fyra rotorer. Undertill är en kamera monterad, tillsammans med en 1,5 liters plastbox med en liten lucka som styrs av en servo. Drönaren är uppkopplad så att det går att se rörliga bilder på vad drönaren ser rakt fram och nedåt och man kan även ta stillbilder med tillhörande gps-information. Från luckan kan man släppa bekämpningsmedel.

– Jag döpte den till ”Libélula”, det är portugisiska för trollslända. Den har en open source autopilot, px-4, som vi programmerat om lite med egna program. Med hjälp av kameran kan vi pricka in exakt var medlet ska landa. Det är en fantastisk grej att använda, säger han.

Tanken är att drönarens videoupptagningar ska skickas till en central och därigenom uppmärksamma regeringens zika-ansvariga på fynd av ansamlingar av Aedes aegypti-myggans larver. Därefter kan drönaren flygas högt ovanför området och släppa bekämpningsmedel exakt där det behövs, även i blåst. Men för att proceduren ska vara ofarlig kommer svensken att behöva träna de framtida drönarpiloterna.

– Poängen är att du måste se till att du inte trillar ner på människor och deras ägodelar. Om du har ett problem med din drönare så måste du veta vart du ska sända den. Jag kollar alltid efter träd, väggar eller vatten. Börjar man krascha en massa drönare så kommer folk att protestera, säger David Gu.

Den självlärde drönartillverkaren har tekniken i blodet. Redan som tolvåring plockade han isär och satte samman hushållsapparaterna därhemma och några år senare startade han en verksamhet av att köpa trasiga motorcyklar, laga dem och sälja dem vidare. För åtta år sedan flyttade David Gu till Rio de Janeiro, där han kom att stöta på drönare för första gången.

– Jag drev en kitesurfningsskola när en vän kom förbi en dag och bad mig ta en titt på hans drönare som inte ville flyga. Så jag fixade den. Sen åkte jag till USA och satsade alla mina pengar på delar till drönare som kunde flyga med en filmkamera. Under fem månader sysslade jag med att få en enda att flyga perfekt, berättar han.

Försöken lyckades och sedan dess har David Gus drönare som filmar stadigt även i blåst säkrat honom en ständig ström av uppdrag. Vid sidan av jobb för tv-bolag har han även anlitats av det brasilianska försvaret för att hjälpa dem att förbättra sina drönare.

– Jag får göra otroligt intressanta saker. Men det roligaste är riktigt galna och svåra uppdrag. Sådant som andra tvekar på, det är det jag vill göra, säger han.

Media rapporterar då och då om zikavirusets potential att bli en hälsokris av globala proportioner. Men David Gu uppfattar rädslan hos den brasilianska befolkningen som måttlig, medan vänner ifrån andra länder drar sig för att komma på besök.

– Jag uppskattar att kanske 10 procent av befolkningen lyssnar på råden om hur man undviker zika. Det finns ett väldigt egoistiskt tankesätt, tyvärr. Om jag har zika så isolerar jag mig, men så tänker inte alla. I stället så biter en mygga dig och biter sedan din granne, förklarar han.

David Gu vet vad han talar om. Mitt under arbetet med drönaren smittades han ironiskt nog själv av sjukdomen.

– Jag har haft denguefeber förut men det här var värre. Jag hade otroligt ont bakom ögonen, det är så man vet att det är zika. Varje dag drack jag åtta liter vatten, men var fortfarande törstig och helt utmattad, berättar han.

David Gu ville åka till sjukhuset, men hans väninna som är läkare avrådde honom. Risken att smittas av någon lika farlig sjukdom på de allmänna sjukhusen bedömde hon som stor.

– Så jag åkte hem till flickvännen, hon har myggnät överallt. Vi sprejade hela huset och så tog jag en massa huvudvärkstabletter och stannade där i tre dagar, säger han och försäkrar att han mår bra nu.

Prototypen till Gus drönare är färdig sedan en månad och redan diskuteras en andra fas med en drönare som ska släppa ut myggor som dödar Aedes aegypti-myggan.

Men för tillfället händer inte mycket. David Gu och hans kolleger befinner sig i segdragna förhandlingar som måste avklaras innan tillverkningen kan komma i gång, förklarar han med en lätt uppgivenhet i rösten.

– Ja, det är ju Brasilien. Varje kommun i Rio kommer nog att vilja ha kanske två stycken och vi är i samtal med en rad av dem. Men det kostar. Så nu diskuterar vi. Det är ju sådant här man vill göra, något viktigt. Jag är jättepepp på det – men det handlar om pengar.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!