Fordon
Dynamisk vägbula fungerar dåligt
Se större grafik längst ner på sidan
Stockholm och Örebro har gett upp hoppet om farthindret som reser sig och sänks automatiskt.<br></br>Linköping och Malmö gör nya försök med en billigare svenskutvecklad bula - trots att tekniken inte fungerat.<br></br>Trots misslyckanden satsar alltfler städer på dynamiska vägbulor.
I Stockholm har den holländska vägbulan "Speedbumper" aldrig fungerat som tänkt.
- Vi har blivit brända och lagt ner alla försök med dynamiska farthinder, säger Anna-Carin Mattsson på gatu- och fastighetskontoret.
Också i Örebro, som sedan 2004 testat samma vägbula, fast med något bättre resultat, har entusiasmen svalnat. Farthindret fungerar inte och man har inte lyckats få den reparerad. Liksom i Stockholm anser örebroarna att den holländska vägbulan, som kostar 700 000 kronor stycket, är alltför dyr.
Andra städer och kommuner och städer gör försök med något av två svenska farthinder som båda kostar knappt 200 000 kronor.
Linköping och Malmö testar ett hinder från Linköpingsföretaget Rinova Traffics. På båda ställena ligger dock försöken i träda eftersom stålbalkarna som höjs och sänks är för klent dimensionerade.
- Det är inte så att systemet inte fungerar. Det är under utveckling och vi kommer att testa kraftigare hinder och kanske även andra modifieringar, säger Richard Nilsson, grundare och vd av företaget Rinova Traffics.
Det enda dynamiska farthinder som hittills varit problemfri i svenska städer och i vårt klimat är vägbulan från Alingsåsföretaget Safezone Traffic Systems. Den bulan har testats i Alingsås sedan våren 2006 och fungerar bra, enligt företaget.
- Vi kommer att installera systemet i flera städer, säger Jonas Hansson, vd på Safezone.
Han uppger inte vilka orter som är intresserade. Men vad Ny Teknik fått veta är Göteborg - som även ska testa hindret från Rinova - en av dem.
Holländska "Speedbumper" och de två svenska hindren fungerar på lite olika sätt. Det de har gemensamt är att samtliga är "dynamiska" - de mäter hastigheten på det fordon som kommer och reser sig eller sänker sig beroende på farten. Alla systemen kan också ställas in så att de ger fritt tillträde åt exempelvis utryckningsfordon. Höj- och sänkfunktionen görs antingen pneumatiskt eller hydrauliskt. Hastigheten mäts med radar eller elektromagnetriska slingor.
Ett syfte med alla tre är att de ska bete sig skonsamt mot bussförarnas ryggar. Ryggont är en vanlig yrkesskada. En poäng är också att de kan aktiveras så att de är aktiva vid vissa tider på dygnet, till exempel under dagtid utanför skolor och daghem.
