Fordon
Deras system konverterar dieselmotorer till vätgasdrift
Med forskarnas eftermonterade system förbränner dieselmotorn 90 procent vätgas. Förutom låga utsläpp får motorn också en förbättrad verkningsgrad.
EU beslutade under sommaren att försäljningen av fordon med förbränningsmotorer ska upphöra 2035. Samtidigt anser vissa att en konventionell motor kan vara det smidigaste sättet att omsätta vätgas i exempelvis en bil. Ett tecken i tiden kan vara att Lexus såväl som Ford har visat koncept med vätgasdrivna förbränningsmotor.
Nytt hybridsystem utvecklat
Vid University of New South Wales i Sydney har Engine Research Laboratory tagit fram ett hybridsystem för eftermontering på dieselmotorer. Deras Hydrogen-Diesel Direct Injection Dual-Fuel System blandar originalbränslet med vätgas, vilket sägs kapa koldioxidutsläppen med 85,9 procent, till 90 gram per kWh.
Med andra ord spelar grön vätgas huvudfiol i blandningen. Den utgör i det här fallet 90 procent, men det är inte en jämn mix som går igenom motorn, för det upplägget skulle alstra stora utsläpp av kväveoxider.
Kan minska NOx-utsläpp
Utöver dieselmotorns direktinsprutning har man ytterligare ett system som pumpar in vätgas direkt i cylindern. Just NOx-utsläppen har varit en av de stora utmaningarna kring vätgas i förbränningsmotorer, men forskarna lyckades lösa problemet genom att variera blandningen i förbränningskammaren och tillämpa rätt timing.
"Vi har visat att vårt system, om du gör det skiktat – där det i vissa områden är mer vätgas och i andra mindre vätgas, då kan vi minska NOx-utsläppen så att de är lägre än för en renodlad dieselmotor", säger professor Shawn Kook i ett pressmeddelande.
Lämpligt i industrimiljöer
En fördel med universitetets lösning är att den till skillnad från exempelvis bränsleceller inte kräver en extremt höggradig vätgas. En annan styrka är såklart att det nya systemet kan eftermonteras – och till detta har forskarna visat att dieselmotorns verkningsgrad kan öka med mer än 26 procent.
Forskarna tänker sig dock att konverteringen främst är lämplig för motorer vid industriella anläggningar som exempelvis gruvor, där det är enkelt att bygga upp försörjningen av vätgas. Förhoppningen är att utveckla en kommersialiserad produkt inom 1–2 år. Forskarnas arbete är publicerat i The International Journal of Hydrogen Energy.