Fordon
De tror att ämnet kan driva farkosten i 400 år

För första gången har forskare alstrat el ur det radioaktiva grundämnet. Britterna anser att americium kan ge en ny typ av drivmedel för rymdresor, som varar i 400 år.
Framdrivning av rymdfarkoster med radioaktivitet är inte en ny idé i sig. Exempelvis tänker sig Nasa detta för den drönare de planerar att skicka till Saturnus största måne Titan. Dragonflys drivkälla kommer ska vara en termoelektrisk radioisotopgenerator där elektricitet alstras ur värmen från naturligt sönderfallande radionuklider.
Nu tror brittiska forskare att americium skulle kunna agera drivmedel för framtidens rymdexpeditioner. Grundämnet är tungt och väldigt radioaktivt. Det upptäcktes 1944 när USA konstruerade sitt första kärnvapen – som en biprodukt av Manhattanprojektets fission med uran eller plutonium fick man fram små mängder av americium.
Brittiska The National Nuclear Laboratory har tillsammans med University of Leicester extraherat americium från Storbritanniens plutoniumreserver. I en sluten miljö i NNL:s laboratorium i Cumbria har forskarna lyckats hålla en liten glödlampa lysande genom att använda den värme som grundämnet utstrålade. Det är första gången som elektricitet har utvunnits ur americium. "A lightbuld-moment" skriver NLL på sin hemsida.
Nu tror forskarna att americium har potential för att man ska kunna bygga en ny framdrivning för framtidens rymdexpeditioner, och bränslet skulle kunna räcka i upp till 400 år. Det innebär även att rymdfarkosten skulle kunna fortsätta att sända meddelanden tillbaka till jorden även i totalt mörker.
– För att kunna flytta fram gränserna inom utforskningen av rymden behövs uppfinningar inom energi, robotik, autonoma fordon och avancerade instrument. Radioisotop-kraftkällor är ett viktigt teknikområde för framtida europeiska rymdexpeditioner i och med att de skulle bidra till mer kapabla rymdfarkoster och sonder som kan komma åt avlägsna, kalla, mörka och ogästvänliga miljöer. Det här är ett viktigt steg för att nå de målen, säger Chris Bicknell vid University of Leicester till Engineering and Technology.
NLL har gjort en film om sin upptäckt.