”Sverige behöver en nationell kommission om drönare”

I flera länder utför man redan kommersiella transporter med drönare. Vi ser en risk att Sverige halkar efter om vi inte arbetar tillsammans med en tydlig målbild. Det är helt avgörande att politiker och beslutsfattare förstår drönarbranschens förutsättningar, men också utmaningarna, och rustar det offentliga systemet samt infrastrukturen i luften och på marken för att hantera dem. Transportföretagen står med sitt nya drönarnätverk beredd att bidra till processen.

Drönare handlar om samhällsnyttiga funktioner inom polisväsende, räddningstjänst och sjukvård. Drönare handlar även om övervakning, filmning och besiktning samt leveranser av gods till företag och privatpersoner, inte minst där infrastrukturen på marken är begränsad. Ett stort antal andra användningsområden bedöms komma att uppstå under kommande år liksom att drönare och drönartjänster kommer att användas av många olika branscher. Om några år bedömer experter att drönare för persontransporter flyger både kommersiellt och för samhällsnyttan.

Med rätt ramverk på plats kan marknaden för drönartjänster i Europa vara värd 14,5 miljarder euro och skapa 145 000 jobb fram till 2030. Vi ser nu att Sverige riskerar att halka efter och mista flera arbetstillfällen.

Den ekonomiska potentialen för drönare är också stor. EU-kommissionen presenterade i november 2022 sin Drone Strategy 2.0 for a Smart and Sustainable Unmanned Aircraft Eco-System in Europe. Kommissionen skriver att med rätt ramverk på plats kan marknaden för drönartjänster i Europa vara värd 14,5 miljarder euro och skapa 145 000 jobb fram till 2030. Vi ser nu att Sverige riskerar att halka efter och mista flera arbetstillfällen.

Trots att vi ser flera intressanta och viktiga drönarprojekt och satsningar på utveckling av drönarteknik i Sverige, rapporterar flera drönaraktörer att svenska myndigheter inte hinner med i tillståndsgivningen, att regler saknas eller inte är lämpliga och att det finns oklarheter om ansvar och finansiering för drönarinfrastrukturen.

Sant är att det finns många frågor som politiken behöver hantera, både på nationell och EU-nivå, för att drönarindustrin ska få fullt genomslag. Den måste säkerställa en säker och effektiv utveckling av ett ekosystem för drönare som tar itu med samhällsutmaningar som säkerhet, integritet, miljöskydd och samtidigt vårda en hållbar ekonomisk miljö för att drönarindustrin ska kunna växa. Men det är helt avgörande att politiker och beslutsfattare förstår drönarbranschens förutsättningar, men också utmaningarna, och rustar det offentliga systemet samt infrastrukturen i luften och på marken för att hantera dem.

Vi på Transportföretagen tar vårt ansvar för utvecklingen av drönarbranschen genom att starta ett drönarnätverk. Med nätverket hoppas vi kunna identifiera ett antal minsta gemensamma nämnare där drönarföretag kan bidra till att förbättra villkoren och skynda på implementeringen av drönare i samhället.

Samtidigt menar vi att även det offentliga måste svara upp mot utmaningen. Många olika offentliga aktörer, myndigheter och departement måste samarbeta mot ett tydligt gemensamt mål för att drönarverksamheten ska få fart i Sverige och att så många som möjligt av de nya arbetstillfällena hamnar i Sverige. Därför föreslår vi nu att regeringen snarast tillsätter en nationell kommission för drönare bestående av alla offentliga aktörer som behöver bidra och att tillräckliga medel avsätts för att klara av uppgiften.

Lämpligast är att även bjuda in näringslivet i processen, inklusive teknikleverantörerna. Transportföretagen står med sitt nya drönarnätverk beredd att bidra till processen.

Med en storsatsning på utvecklingen av drönarbranschen kan Sverige ta en ledande position i tillskapandet av en ny drönarnäring som erbjuder hållbara transportlösningar som driver på samhällsutvecklingen.

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen

Fredrik Kämpfe, branschchef Flyg, Transportföretagen