Här bygger svenska bolaget världens största quadcopter

Läs även

Drönarna tar över luften – kan vi undvika ”elsparkcykelkaos”?

Trots säkerhetsavståndet känns vinddraget i kläderna, och en lätt fotogendoft i näsborrarna, när de fyra rotorerna varvar upp och den 300 kilo tunga drönaren lyfter. Den heter Thunder Wasp GT och har 5,5 meters diameter med rotorbladen utfällda. 

– Den kan beställas och användas redan nu, och utvecklingspotentialen är hur stor som helst, säger ACC Innovations grundare Claes Drougge. 

Detta exemplar har utrustats med vertikalroder undertill, för att undvika att tilta vid förflyttning i sidled och ge ökad lyftkraft när man svänger maskinen. Det beror på att den ingår i ett av ACC Innovations största projekt, som genomförs tillsammans med vindkraftstillverkaren Vestas dotterbolag Bladerobots. 

– De har en reparationsrobot som automatiskt åtgärdar slitage på framkanten av vindkraftverkens turbinblad. I dag appliceras roboten med kranar och industriklättrare, och verket kan behöva stå still i en vecka. Med vår drönare och en Bladerobot kan man hinna med två kraftverk om dagen eller mer, säger Claes Drougge. 

I dag provar man systemet på ett ”dummy-blad”, och under våren inleds skarpa tester på vindkraftverk i Danmark tillhörande Vattenfall. Claes Drougge ser stor potential i samarbetet. 

– Det här underhållet ska genomföras regelbundet på alla vindkraftverk i hela världen. Bara Vestas har levererat tiotusentals stycken. Marknaden är enorm. 

”Vill undvika brandfarligt bränsle”

Hos denna variant av Thunder Wasp är flygtiden en dryg timme med 100 kilo bränsle och 400 kilo last. Maxfarten är satt till cirka 90 kilometer i timmen, och drivkälla är en 240 hästkrafters gasturbinmotor som går på jetbränsle. Motorn kan även köras på diesel. 

– Det är intressant för Royal Navy. Man vill ju undvika att ha en massa brandfarliga bränslen som bensin ombord på militära fartyg, säger Claes Drougge. 

För Thunder Wasp utvecklas även för brittiska flottan, som söker en obemannad farkost som kan transportera tunga laster mellan fartyg och fartyg, eller mellan fartyg och land. I fjol deltog Thunderwasp GT i brittiska marinens utvecklingsprojekt Heavy Lift Challenge, som syftade till att få fram en MVP (Minimum Viable Product).

MVP definieras som en tidig, men fungerande, lösning som har tillräcklig funktionalitet för att möta användarens behov. Och som kan vidareutvecklas därifrån. 

– Royal Navy besökte de största och mest innovativa helikopter- och drönartillverkarna i världen, och valde ut sju av dem att delta i projektet. Av alla rotary wing-utvecklare var vi de enda som uppnådde samtliga kriterier för MVP-status. 

Vad detta betyder för ACC Innovation är ännu inte klart. 

– På sikt kan det innebära att vi får leverera världens största quadcopter till brittiska flottan, säger Claes Drougge. 

Även svenska Försvarsmakten satsar på drönare, efter att ha studerat deras betydelse i Ukrainakriget, och enligt Claes Drougge väntar ACC Innovation i skrivande stund besök från riksdagens försvars- och näringsutskott.

– Vi ska vara ledande på obemannade tungt lyftande drönare, men vi har även patentsökt ett system för att integrera pansarskottet AT4 i ett snabbmonterat drönarkit. Vi utvecklar också mycket snabba drönare för engångsbruk. 

Det här låter som något Ukraina skulle intressera sig för? 

– Vi har kontakter på hög nivå i Ukraina, initierat av amerikanska intressen. 

Hur konkreta är de kontakterna? 

– Så pass att de frågar när vi kan börja leverera. Och då är de intresserade av Thunder Wasp för flera olika applikationsområden. 

Modell med dubbla gasturbiner

För den stora drönaren, med utbytbart mittparti, utvecklas i flera varianter. En heter GT Cargo, med fastmonterat lastutrymme enligt önskemål från Royal Navy som vill slippa transportera hängande last. En annan heter GT Red Cross, med lastutrymmet anpassat för en sjuktransportbår av Natostandard. 

Storlek, räckvidd och prestanda är också något av ett levande dokument. Thunder Wasp kan utvecklas betydligt jämfört med i dag. 

– Vi har en modell med dubbla gasturbiner, GT X2, som kan lyfta upp till två ton. Men vi har ingen beställning på den ännu och inte heller ekonomin att bygga den på spekulation.

Utveckling och prototyptillverkning äger rum några mil från Västervik, i den stora Industrigallerian utanför Åtvidaberg (Facits gamla jättefabrik). I samma byggnad jobbar praktiskt nog de flesta av ACC Innovations underleverantörer.

Förutom Thunder Wasp bygger man de något mindre tandemrotordrönarna Locust och Dragonfly. Den sistnämnda kommer förmodligen att bli företagets volymprodukt, enligt Claes Drougge. 

– Dragonfly får betydligt lägre pris och högre toppfart än Thunder Wasp. Den kan flyga 30 mil i 155 kilometer i timmen. Men den lastar förstås mindre, den kan bära 200 kilo last i drygt två timmar. 

Alla ACC Innovations drönare kan använda ”vilken motor som helst”, med Claes Drougges ord. 

– Det är drivlinan som är nyckeln till alltihop. Vi har utvecklat en lina som kan använda en motor för att driva ett obegränsat antal rotorer. Farkosterna har adapterplatta så att vi enkelt kan sätta dit tvåtaktsmotor, boxermotor eller gasturbin. 

Inte elmotor? 

– Jovisst, men då får vi lika dålig räckvidd som alla andra drönare. Vertikalt lyftande stora drönare kommer aldrig att fungera i praktiken så länge man använder batterier som energikälla. 

Även kommunikationen finns i en rad alternativ. Man har precis fått Starlinksystem levererade: mycket lämpade för ACC Innovations farkoster, enligt Claes Drougge. 

– Starlink ”tittar” ju rakt uppåt mot satelliterna. Och vi har gott om plats att placera mottagaren utan störande rotorblad ovanför.

Men vågar militära användare förlita sig på Starlink? I fjol vägrade Elon Musk plötsligt låta systemet fungera över ockuperade Krimhalvön, och ukrainska havsdrönare tappade uppkopplingen mitt under pågående anfall mot ryska fartyg. 

– Vi har flera andra kommunikationssystem: den kan flyga på 4g- och 5g-näten, FPV-länk, markbaserat system och färdiga länkar som vi köper in. Vi bygger en redundans som gör att det blir svårt att slå ut drönaren, säger Claes Drougge. 

Drönaren flyger automatiskt

Vad gäller programvaror, ai och autonomi arbetar ACC Innovation med öppen källkod och har programmerare i flera länder som hjälper till med utvecklingsarbetet. 

– I dag flyger drönaren automatiskt under tester, men den övervakas av en operatör och en safety pilot som kan ta över styrningen. Vårt största fokus i dag ligger på att implementera ai och maskininlärning för att automatisera, och på sikt autonomisera, flygfunktionerna. 

I somras genomförde det danska bolaget Skytem, som sysslar med geologiska undersökningar och är ACC Innovations första kund, ett 100 procent automatiskt operativt flyguppdrag med sin Thunder Wasp. 

– Den startade, lyfte en GEO-sensor som hängande last i en lina, flög en förprogrammerad rutt, satte ner sensorn, och landade 15 meter bort för att inte trassla in sig i linan. De skrev historia, säger Claes Drougge. 

Ett annat intressant område är skogsbrandsbekämpning. Thunder Wasp kan förses med en vattenmodul som rymmer upp till 500 liter vatten. Denna kan lastas från en markbaserad ”boxpool” som fylls på av tankbilar om inga vattendrag finns i närheten. GT X2 kan ta med sig mer än 1000 liter vatten. 

– Brandbekämpning med helikoptrar är dyrt, och piloterna får inte flyga när det är mörkt eller alltför rökigt, eller när det blåser för mycket. Vi kan flyga dygnet runt i vindar på 25 meter per sekund, sensorer och värmekameror ”ser” lika bra under alla förhållanden, och vi kan alltid släppa vattnet med precision. 

Under 2024 inleder man ett samarbete med kanadensiska Fireswarm Solutions, som är specialiserade på bekämpning av skogsbränder. 

Nästa år ska man även inleda serietillverkning av drönare, hos kontraktstillverkaren Scanfil som praktiskt nog också finns i Industrigallerian. 

– Vi utvidgar redan nu produktionsytan med 2 000 kvadratmeter i fabriken och räknar med att kunna bygga minst tio drönare parallellt där, säger Claes Drougge. 

Mer läsning

KTH-avknoppningens drönare skrämmer bort fåglar från flygplatsen

Här är tekniken bakom polisens massiva drönarövervakning

Norsk stridsdrönare är klar att skickas till Ukraina