Vinden drar industrin

<p>Sverige har i dag ingen stor tillverkare av vindkraftverk, och i grannlandet Danmark har branschjätten Vestas problem. Ändå märker många svenska företag av en stark global efterfrågan på ny vindkraft, visar den rundringning som Ny Teknik Automation gjort till företag och branschorganisationer. </p> <p>Hos ståltillverkaren Ovako i Hofors har man i år startat ännu en linje för smidda och valsade ringar till stora rullningslager, som i sin tur till stor del används i vindturbiner.</p> <p>- Det gäller framför allt för ringar med diameter på 700-800 millimeter och uppåt, säger Anders Johansson, produktionsansvarig i Hofors.</p> <p>- Vi tror att den här trenden kommer att fortsätta ett bra tag framåt. Våra kunder talar om projekt som sträcker sig både sex, sju och åtta år framåt i tiden. </p> <p>Ovakos ringar går till SKF, som i dag har samtliga de 15 största tillverkarna av vindkraft som kunder. Branschen står för cirka 5 procent av SKFs omsättning, eller cirka 3 miljarder kronor av den totala omsättningen på 60 miljarder. </p> <p>Stefan Karlsson, som ansvarar för segmentet förnyelsebar energi hos SKF, räknar med att tillväxten fortsätter i ett eller par decennier framåt. Då handlar det om den globala marknaden, den svenska delen är försvinnande liten i sammanhanget.</p> <p>- Vindkraftsbranschen har fullkomligt exploderat globalt de senaste 5-6 åren, med tillväxttal på 20-30 procent per år, säger han</p> <p>- Det är ganska intressant, för det här är en bransch som för 10 år sedan var närmast obetydlig.</p> <p>Även gjuterier som Heavy Cast i Karlstad märker att efterfrågan från vindkraftsbranschen ökar, liksom finska Rukki, som säljer höghållfast plåt till torntillverkare.</p> <p>Samma sak är det i andra led av förädlingskedjan. Så har till exempel Kockumsvarvet i Karlskrona nyss sjösatt ett specialfartyg för underhåll av havsbaserad vindkraft. ABB har haft flera stora order för att bygga infrastruktur för överföring och lagring av vindgenererad el.</p> <p>Ett annat exempel är slipmaskinstillverkaren KMT Precision Grinding i Lidköping som säljer utrustning för tillverkning av rullningslager. För fem år sedan trodde företaget att den stora tillväxten skulle bli maskiner för mycket små precisionslager. </p> <p>Sedan kom vindkraftsboomen. I dag har KMT gjort helt om och utvecklat en slipmaskin som klarar lager med en diameter upp till 4 meter. De första exemplaren har sålts till Kina, Tyskland och Indien. Nu hoppas KMTs Sverigechef Thomas Karlsson på fler order.</p> <p>- Vindkraften är drivande just nu och vi levererar maskiner för flera olika lager i vindkraftverken, säger han.</p> <p>Även KMT Robotic Solutions i Ronneby fick nyligen en första beställning på en robotanläggning från en europeisk vindkraftstillverkare. Roboten ska såga, slipa och borra axiella och radiella hål i bladroten på rotorbladen.</p> <p>Samtidigt har många svenska underleverantörer inte märkt av eller planerat för att hänga på vindkraftsboomen. Ett skäl kan till exempel vara att man normalt arbetar med komponenter i helt andra dimensioner än vad vindkraftsindustrin behöver:</p> <p> - Det finns absolut en möjlighet som underleverantör, men man ska veta att det här är en minst lika slipad marknad som andra med höga krav och pressade priser. Dessutom rör det sig många gånger om bearbetning av väldigt stora delar som kräver maskiner som kanske inte finns i Sverige, säger Sören Forsberg hos Mattsongruppen.</p> <p>Och hos maskinleverantörernas branschorganisation SVMF är vd Matts Spångberg försiktig i sin bedömning:</p> <p>- Det pågår mycket tankearbete om hur och vad man skulle kunna göra, men vi har inte sett någon stark utveckling där man börjar köpa utrustning. </p></p> <p><p>---</p> <p>