Energi

Varningen: Vattenkraften i Sverige hotas

Alla befintliga kraftverk ska prövas enligt den nya vattenkraftsutredningen. Här, vid Bålforsens kraftverk i Umeälven, kan man se hur lite vatten som rinner i den gamla torrfåran. Foto: Lars Krögerström
Kjell Jansson.

Miljökraven på vattenkraften ska skärpas. Svensk Energi och Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademien, IVA, är kritiska och ser långtgående konsekvenser.

Publicerad

– Minst tio procent av produktionen försvinner om utredningens förslag genomförs, säger Kjell Jansson, vd för branschorganet Svensk Energi. Men teoretiskt skulle all vattenkraft kunna bli förbjuden eftersom utgångspunkten är att befintliga kraftverk ska prövas som om de inte existerar.

Han är kritisk till vattenverksamhetsutredningens delbetänkande som kom i höstas och nu är ute på remissrunda.

– Vattenkraften kan tappa 6–7 TWh i årlig produktion. Varje enskilt kraftverk kan dessutom drabbas av kostnader på miljontals kronor.

Jan Nordling, projektledare på IVA, tror att produktionsbortfallet kan bli nästan dubbelt så stort – 11–13 TWh.

– Det är mer än dubbelt så mycket som den samlade vindkraften i dag. Och det vore olyckligt, säger han.

I Sverige finns 3 800 vattendomar för dammar och överledningar som rör drygt 2 000 vattenkraftverk. De flesta domar grundar sig på 1918 års vattenlag.

Vattenverksamhetsutredningen har regeringens uppdrag att anpassa vattenkraftens miljöhänsyn till EU:s ramdirektiv för vatten och till miljöbalken. Ett delbetänkande, ”Ny tid ny prövning”, lämnades i oktober.

Utredningen föreslår två alternativa lösningar. Antingen införs generella krav för all vattenkraft, som faunapassager och minitappningar, eller så prövas varje vattendom individuellt.

Generella krav skulle förenkla prövningsprocessen. Å andra sidan skulle kravet tvinga fram dyra åtgärder även vid kraftverk där miljönyttan är begränsad.

Individuell prövning kräver omfattande processer, men skulle å andra sidan balansera förhållandet mellan uppoffringar och miljönytta på ett bättre sätt. Prioritering av turordning för prövningarna ska i så fall utformas av Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten och Kammarkollegiet.

Redan i dag går det att ompröva gamla vattendomar men då sker det på initiativ av staten, Kammarkollegiet. Det är omfattande och tidsödande processer där befintliga domar är utgångspunkt för omprövningarna. Sådana omprövningar får inte innebära att verksamheten avsevärt försvåras. Sedan 1998 har endast ett 80-tal av de 3 800 domarna hunnit omprövas enligt miljöbalken.

Utredningen vänder på ordningen och ålägger kraftverksägarna att komma in med helt nya ansökningar.

– De befintliga domarna är juridiskt bindande och föreskriver villkor som kraftverksägarna har följt och anpassat sig till. Att ensidigt riva upp sådana domar och villkor ska inte vara möjligt i ett rättssamhälle, säger Kjell Jansson.

Miljörörelsen stödjer huvuddragen i utredningens förslag. Älvräddarna förespråkar generella krav för de tusen minsta kraftverken och individuell prövning av de tusen största.

– Det är på tiden att vattenkraften jämställs med annan miljöpåverkande verksamhet, säger Christer Borg, Älvräddarnas ordförande.

Sportfiskarna anser att alla dammar ska rivas där fiskevårdsvärdet, tillsammans med natur- och friluftsvärdena, är högre än värdet av elproduktionen.

Slutbetänkande i utredningen ska lämnas i vår.

Så kan vattenkraften miljöanpassas

  • Faunapassager och obrutna vattenflöden är några exempel på miljöanpassningar vid dammar och kraftverk. Vattenkraftens utbyggnad har delat upp sammanhängande vattendrag i isolerade segment. Därmed påverkas den biologiska mångfalden. Vandrande laxar, öringar och ålar hindras att följa sina naturliga vandringsvägar.
  • Faunapassager kan bestå av omlöp, konstgjorda bäckar, eller fisktrappor. Förutom det vatten som rinner genom själva passagerna kan kraftbolagen åläggas att släppa förbi en viss minsta (årstids- och miljöanpassad) mängd vatten genom de ursprungliga fårorna nedanför regleringsdammarna.
  • Modifierade galler vid turbinintaget är ett annat exempel på miljöanpassning. Det kan minska dödligheten för bland annat utvandrande ålar.
  • Även äldre vattendomar innehåller krav på ersättning och kompensation för uppkomna skador, bland annat på fiskbeståndet vid kust och inland.
  • Många domar innehåller också redan i dag krav på miniflöden och fiskvägar. 1918 års vattenlag ställde dock helt andra miljökrav i förhållande till miljöbalken och EU:s ram- direktiv för vatten.