Energi
Svensk värmeväxlare ska rena amerikansk kolkraft
Alfa Laval är med och bygger en fullskalig anläggning för koldioxidavskiljning till USA. Enligt företaget blir den världens första i sitt slag. Alfa Laval ska leverera en värmeväxlare som ska hjälpa till att rena gaserna från ett amerikanskt kolkraftverk.
– Hittills har det byggts 30-40 pilotanläggningar för koldioxidavskiljning runt om i världen för att testa tekniken i liten skala. Vi har varit involverade i ungefär hälften av dessa, säger Peter Torstensson, informationsdirektör på Alfa Laval.
– Nu är vi med och bygger världens första fullskaliga anläggning.
Tekniken kallas IGCC (Integrated Gasification Combined Cycle). Istället för att bränna kol direkt vid produktion av elektricitet, bryter en förgasningsprocess ner kolet till syntetisk gas. Därefter renas gasen och används som bränsle i kraftanläggningen.
– Hela 99 procent av svaveldioxiden avlägsnas – och upp till 65 procent av koldioxiden tas om hand, säger Peter Torstensson.
I anläggningen i USA kommer koldioxiden tillsammans med vatten att tryckas ner i gamla olje- och gaskällor och därmed pressa upp mer olja.
Metoden kallas Enhanced Oil Recovery (EOR). Enligt amerikanska energidepartementet, innebär tekniken en möjlighet att öka den inhemska oljeutvinningen från 30 till 60 procent.
Den amerikanska ordern är på cirka 80 miljoner kronor, men den stora vinsten ligger i att Alfa Laval är tidigt ute på en marknad som företaget hoppas ska växa snabbt de kommande åren.
– Om samhället menar allvar med att göra något åt klimatförändringarna kommer det att byggas många sådana här anläggningar i framtiden, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers.
I dag finns det tre metoder för koldioxidavskiljning: avskiljning efter förbränning (post-combustion), före förbränning (pre-combustion) samt oxyfuel, där förbränningen sker i syrgas i stället för luft.
Oxyfueltekniken används bland annat vid Vattenfalls tyska pilotprojekt i Schwarze Pumpe. När koldioxidavskiljning började diskuteras för tio år sedan fanns det stora planer för IGCC-tekniken, men den visade sig vara mycket komplex.
Ett stort amerikanskt projekt kallat Future Gen, som byggde på IGCC, lades till stora delar ner efter att kostnaderna och de tekniska problemen blivit för stora.
– Men ny lagstiftning och EOR-tekniken har den här metoden intressant igen, säger Peter Torstensson.
En CCS-process innehåller många steg av nerkylning, uppvärmning, kondensering och återuppvärmning/förångning och energikostnaden utgör en stor del av de totala kostnaderna.
Energieffektiva värmeväxlare är därför viktiga för att minska kostnaderna för koldioxidavskiljning och göra processen kommersiellt gångbar.
Den amerikanska gasreningsanläggningen kommer att ha en kapacitet på 500 MW.
Alfa Laval ska leverera sin värmeväxlare 2012, men företaget får inte berätta var.
– Varken kunden eller det amerikanska energidepartementet, som är med och finansierar projektet, vill att vi ska avslöja den exakta platsen, säger Peter Torstensson.
Här finns världens CCS-projekt
Rening av kolkraftverk i USA
Cirka 45 procent av USAs elektricitet kommer från kolkraftverk och landet har 29 procent av världens kolreserv, den största i världen. De 6005 kolkraftverken i USA är den största orsaken till landets koldioxidutsläpp. Ett enda traditionellt 500 MW kolkraftverk producerar ungefär 3 miljoner ton koldioxid om året.
För att minska utsläppen från kolförbränning pågår ett intensivt utvecklingsarbete för att kommersialisera CCS-tekniken både i Nordamerika och Europa.
President Obama etablerade i början av 2010 en “Interagency Task Force on Carbon Capture and Storage” med målet att överbrygga hindren för en mer utbredd och kostnadseffektiv användning av CCS inom 10 år. Målet är att ha etablerat 5 till 10 kommersiella demonstrationsanläggningar 2016.
