Strandvillorna hotas i ett varmare Sverige

Vänerlandskapen, Göta älvdalen, östra Svealand och nästan hela ostkusten ligger i riskzonen för ras och skred redan i dag och värre blir det, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen som presenterade sitt slutbetänkande för miljöminister Andreas Carlgren på måndagen.
Uppemot 200.000 byggnader ligger nära vatten i områden där ras- och skredrisken ökar när Sverige blir blötare och skyfallen kommer tätare.
Samtidigt kommer Skånes, Blekinges, Ölands, Gotlands, Hallands och Västkustens stränder att eroderas av den successiva höjningen av havsnivån och av kraftigare lågtryck och västanvindar.
De mest utsatta kuststräckorna är de som har lättrörlig jord eller sand - framför allt Skåne, Blekinge, Öland och Gotland.
Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningens beräkningar ligger 150.000 byggnader inom områden som lätt eroderas vid en havsnivåhöjning på 88 centimeter.
Plus minus noll för Sverige
Utredningens ordförande, förre Skånelandshövdingen Bengt Holgersson, konstaterade på den efterföljande presskonferens att det finns både plus och minus i den 700 sidor tjocka utredningen och dess cirka 3000 sidor tjocka bilagedel.
Ras, skred och kusterosion är bara delar av en omfattande lista på risker som klimatförändringen för med sig för Sveriges del.
Men riskerna och kostnaderna vägs upp av en rad möjligheter och vinster, främst för skogsägare och jordbrukare. Skogen växer väsentligt mycket snabbare och växtsäsongen för lantbruket förlängs med flera månader.
"Sverige kommer lindrigt undan"
Samhällsekonomiskt slutar kalkylen ungefär på plus minus noll och det gäller sannolikt även de övriga nordiska länderna.
Problemet är att kostnaderna drabbar vissa regioner och sektorer medan de ökade intäkterna gynnar helt andra områden och sektorer.
- Men som land kommer Sverige förvånansvärt billigt undan. Det är värre för södra Europa där det blir varmare och torrare, säger Bengt Holgersson till Ny Teknik.
Ökade restriktioner på byggloven
Utredningen förslår att ett nytt klimatforskningsinstitut bildas som tar över en del av de uppgifter som SMHI, SIG, IVL, SMI, SVA och SLU har inom klimatforskningsområdet.
Dessutom bör klimatdelegationerna på länsstyrelserna förstärkas och få utökat ansvar.
Kommunernas ansvar för områdesplaner och byggnadslov bör utsträckas till 20 år för att sätta press på kommunerna att inte tillåta bebyggelse på utsatta ständer och flodbankar.
Post- och telestyrelsen och Energi-marknadsmyndigheten bör få ett tydligare ansvar för att el- och telenäten blir robustare och klarar de kommande naturkatastroferna.
"Se över vägarna redan nu"
Men mest bråttom enligt Bengt Holgersson är att Banverket och Vägverket gör en inventering och värdering av utsatta vägar och järnvägar så att inte det blir som med E6:an utanför Munkedal i december förra året som bara gled iväg eller som med den försvunna järnvägsvallen mellan Östersund och Trondheim.