Stor oro kring tekniken i slutförvaret

2016-06-23 09:52  
Slutförvarsanläggningen som den planeras se ut ovan jord. Under byggnaderna löper vägar ned till ett stort tunnelnät på 500 meters djup i urberget där kärnbränslet ska lagras. (Fotomontage)

Ny forskning ökar oron kring det planerade kärnbränsleförvaret. Kommer det att vara säkert i 100 000 år? En av skeptikerna är regeringens Kärnavfallsråd.

Det krävs mer forskning för att bedöma om slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark är långsiktigt säkert. Det menar regeringens Kärnavfallsråd i ett yttrande till Mark- och miljödomstolen.

Det är nu fem år sedan som Svensk kärnbränslehantering, SKB, ansökte om miljötillstånd för en teknisk lösning att slutförvara det svenska reaktorbränslet i rum 500 meter ned i Forsmarks urberg.

Lagringsmetoden, KBS-3, innebär att bränslet stoppas i kopparkapslar som sänks ned i lodräta borrade hål i berget, där de omges av bentonitlera.

Läs mer:

Läs mer: Slutförvaret säkrare med ny typ av bentonitblock

Det finns dock sedan flera år en vetenskaplig diskussion kring huruvida koppar- och lerbarriärerna håller över lång tid. Enligt SKB blir de funktionella i minst 100 000 år framåt.

Under miljöprocessens gångna år har remissinstanserna främst granskat om ansökan behöver kompletteras. Under våren och försommaren har de dock till slut fått lämna synpunkter i själva sakfrågan: Bör slutförvaret godkännas eller inte?

I nästa vecka väntas besked komma från Strålsäkerhetsmyndigheten, som förra sommaren sa preliminärt ja.

Men miljöorganisationer som, MKG, Miljorganisationernas kärnavfallsgranskning, Naturskyddsföreningen och Greenpeace svarar att de avstyrker ansökan. Det gör också två grupper av korrosionsforskare på KTH och professorn Roland Pusch vid Luleå Tekniska högskola, expert på bentonitlera.

– Framförallt är vi oroade över kopparkapseln. Vi kan inte ge stöd åt ett förvar som kommer att gå sönder relativt snabbt, säger Johan Swahn, kanslichef på MKG.

Läs mer:

Läs mer: "Allvarliga brister i SKB:s ansökan"

Flera Östersjöländer, som deltagit i samråd med Sverige, är försiktigt avvaktande och ber om rapporter kring utvecklingen framöver. Exempelvis skriver Tysklands Förbundsministeriet för miljö, naturskydd, byggande och kärnsäkerhet att förvarslösningen ”utvecklats i linje med hög internationell standard"- men önskar samtidigt få "regelbundna uppdateringar”.

Ålands Landsregering påpekar att ögruppen bara ligger 70 km från Forsmark, och att säkerheten måste garanteras.

”Man kan dock konstatera att de forskningsrön som ifrågasätter KBS-3-metodernas långsiktiga säkerhet är oroväckande och bör tas på stort allvar”, noterar man.

Kommunstyrelsen i Östhammar, där orten Forsmark är belägen, ger domstolen besked om att man ställer hårda krav - och man noterar att Östhammars kommunfullmäktige spelar en central roll eftersom man har vetorätt i kärnavfallslagringsfrågan. Exempelvis vill Östhammar inte att avfallet tas upp för upparbetning efter förslutningen, något som diskuteras.

Likaså vill man att ansvaret för anläggningen i framtiden ska regleras i lag. I dag upphör industrins ansvar för anläggningen när förslutningen skett. Och enligt dagens lagstiftning tas ansvaret inte heller över av stat, kommunen eller markägaren.

Flera av de kritiska remissinstanserna såsom Kärnavfallsrådet hyser oro inför kopparkapselns och bentonitlerans förmåga att stå emot miljöpåverkan vid lagringen. Barriärerna ska klara bestrålning, värmeutveckling, bergsspänningar, förekomst av vatten, vätgas och mikrober.

Läs mer:

Läs mer: Professor: Problem med liggande kopparkapslar

Nya forskningsstudier kring långvarig gammastrålning, som härrör från de radioaktiva ämnena, visar att den kan öka risken för korrosion.

Bland annat har Hannu Hänninen, professor i materielvetenskap på Aalto universitetets tekniska högskola i Finland, och sakkunnig i Kärnavfallsrådet, kommit fram till att bestrålningen gör att väteatomer från kvarvarande vatten i kapseln fäster vid kopparmetallen, vilket kan skapa försprödning av metallen. Studien publicerades i tidningen Nature i våras.

Därtill kommer att Svenska kraftnät i sitt yttrande uppger att deras kraftförbindelser till Finland från Forsmark också i framtiden innebär att likström ”flyter fritt genom jorden vilket kan medföra ökad risk för korrosion”.

På SKB vill man ännu inte kommentera innehållet i remissvaren.

– Vi kommer att bemöta samtliga yttranden efter sommaren, säger Helene Åhsberg, projektledare på SKB.

Det ska ligga i slutförvaret

SKB, Svensk kärnbränslehantering, ansöker om att få slutförvara 12 000 ton använt högaktivtreaktorbränsle samt 8 000 ton metall som bland annat härrör bland annat bränslestavar i Forsmark.

Dessutom vill man ha tillstånd för en inkapslingsfabrik i Oskarshamn, för att öka mängden avfall vid Mellalagret Clab, samt för sjötransporterna av kapslar som ska ske längs den svenska Östersjökusten, från Oskarshamn till Forsmark.

  • Prövningarna:

Anläggningen prövas dels utifrån miljöbalkens bestämmelser, dels utifrån kärntekniklagen.

Mark- och miljödomstolen, som har miljöprövningen, har under våren samlat in remissvar och på onsdag i nästa vecka väntas besked från SSM.

Domstolen ska sedan hålla huvudförhandling inför ett beslut om en rekommendation till regeringen 2017. Domstolen ska också ange miljövillkor för verksamheten.

SSM som prövar säkerheten enligt kärntekniklagen ska också lämna sitt yttrande i denna del till regeringen 2017.

Sedan ska regeringen godkänna eller avstyrka förvaret. Därefter kan regeringens beslut på formella grunden komma att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Sedan krävs också fler myndighetsbeslut innan bygg- och driftsstart.                      

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt