Smarta tekniken som sparar miljoner åt tåget

SJ:s tåg drog 508 gigawattimmar el i fjol, lika mycket som 20?000 eluppvärmda villor. Elnotan blev cirka 370 miljoner kronor. Den förbrukningen ska kapas med minst tio procent med hjälp av ecodriving.

Företagets 650 lokförare har de senaste åren utbildats i konsten att köra energisnålt på räls. Nu i oktober har alla även fått ett nytt verktyg, en egenutvecklad trafik­app. Den räknar ut vilken snitthastighet tåget ska hålla för att nå nästa station i rätt tid och när det är dags att börja motorbromsa.

– Förr skulle jag ha tryckt gasen i botten här och kört 200 kilometer i timmen för att vara säker på att hålla tidtabellen. Då hade vi kommit två minuter för tidigt till Bålsta och fått stå och vänta på stationen, säger lokföraren Daniel Hamrén som demonstrerar tekniken på sträckan Västerås–Stockholm.

Nu ser han till att dubbeldäckaren med tre vagnar i stället håller runt 165 kilometer i timmen, precis som appen på hans läsplatta rekommenderar.

Förutom energibesparingen innebär den lägre hastigheten att resan blir behagligare och mind­re skakig för resenärerna.

Även inbromsningen blir såväl mjukare som energisnålare.

När det är någon halvmil kvar till stationen tycker appen att det är dags att börja motorbromsa, så att energin åter­matas till kontaktledningen hela vägen till perrongen.

Daniel Hamrén vill helst inte ­använda den mekaniska bromsen alls. Dels för att slippa slösa bort energi, dels för att minska slitaget på tågets bromsbelägg. Fast vid stoppet i Bålsta tvingas han ta till den mekaniska bromsen i alla fall. Lätt duggregn gör spåren halare än normalt – något appen inte har koll på.

Programmet utgår även från att banan är helt horisontell och att maxhastigheten är 200 kilometer i timmen överallt.

– Ja, den är lite dum än så länge. Men i nästa version ska den ta hänsyn till alla hastighetsbegränsningar och förhoppningsvis även banans topologi, säger Daniel Hamrén.

Fram till dess får lokförarna utnyttja sina kunskaper i ecodriving för att dra nytta av banans lutning. Öka farten i nedförsbacken för att ha god fart när uppförsbacken börjar till exempel. Liknande principer som vid energisnål bilkörning.

Närmare Stockholm blir det tät­are mellan tågen. Appen visar att det finns ett pendeltåg några kilo­meter framför oss, och Daniel Hamrén håller en låg och jämn fart. Utan appens information hade han i stället kört ikapp ­pendeltåget för att sedan tvingas stanna före varje pendeltågs­station. Och vi ligger ändå bra till i tidtabellen. Tills vi måste stanna för att släppa fram ett korsande Arlanda Express-tåg strax före centralstationen.

– En försening på 58 sekunder, det var ju synd, säger Daniel Hamrén när vi når slutdestinationen.

Energibesparingen kan han däre­mot vara nöjd med. Förbrukningen för den timslånga resan blev 573 kilowattimmar. Det är 22 procent mindre än vad förbrukningen brukade vara på sträckan innan SJ införde snålkörning.

Besparingen är därmed mer än dubbelt så stor som företagets ­tioprocentsmål.

Skulle ni inte kunna ha en ännu högre ambition?

– Besparingarna är svåra att bevisa eftersom de påverkas av väder, förändringar i tidtabellen, trafikstörningar och fordonsstatus. Vi vet genom isolerade tester att det går att spara cirka 10 procent på elförbrukningen jämfört med ett genomsnittligt körsätt. Men våra körningar visar att vi ibland sparar betydligt mera, säger Erica Kronhöffer, som är hållbarhetschef på SJ.