Energi
Skogens ”hårdvara” ska bli svensk bensin
I en pilotanläggning i Piteå ska en del av träet som blir över vid pappersbruk få nytt liv. Målet är att få fram en ny bas för drivmedel - som ska tillverkas i Sverige.
Råvaran lignin hämtas från framställningen av pappersmassa, och är i dag en restprodukt som används som bränsle i pappersbrukens pannor. Lignin är det som binder ihop cellulosan i trä och andra växter, men behövs inte när papper tillverkas.
Potentialen för råvaran är stor: mellan 20 och 30 procent av massaveden består av lignin.
Senare i år ska en pilotanläggning komma till Piteå, hos SP ETC (Energy technology center). Den byggs just nu hos företaget Vinci i Frankrike.
Läs mer:
– Det ska vara en öppen och neutral anläggning, där alla aktörer är välkomna att göra tester. Det kan vara universitet och forskningsinstitut, men också kommersiella aktörer, säger Markus Norström, affärsområdeschef på SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut.
Anläggningen ska använda sig av processen ”slurry hydrokrackning”, som används för att omvandla den kemiska strukturen i en produkt. I processen tillsätts också vätgas under högt tryck, som reagerar med syret i råvaran och omvandlas till vatten, som då kan skiljas ut. Produkten blir en bioolja, som sedan går vidare till vanliga raffinaderier.
– Vi får något som blir väldigt likt råolja. Det eleganta med att använda lignin är att det ger exakt samma molekyl som används i bensin i dag, så vi kan använda samma distributionssystem som redan finns, säger Markus Norström.
Projektet har fått medel av Energimyndigheten, och förutom SP är Preem, Kempestiftelserna och Chalmers med som aktörer. Projektet har en budget på 13,5 miljoner kronor, varav Energimyndigheten står för drygt cirka hälften.
Hos Preem knyts stora förhoppningar till råvaran och processen.
Läs mer:
– Vi ser en väldigt stor potential. Det är 2 till 3 miljoner ton lignin som kan utvinnas ur den befintliga massaindustrin i Sverige varje år. Det motsvarar en femtedel av hela volymen drivmedel i Sverige, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling hos Preem.
Projektet är ett steg på vägen mot en svensk produktion inom området.
– Det ger Sverige förutsättningar för en inhemsk produktion av ett förnybart drivmedel, säger Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem.
Tekniken har testats i labbskala hos SP i Södertälje under ett par år. Med pilotanläggningen skalas försöken upp. En körning i anläggningen kan ge omkring ett fat bioolja, drygt 150 liter.
Flera olika råvaror ska kunna testas. Förutom lignin kan det handla om pyrolysolja, tallolja eller hydrolyslignin, som är en restprodukt vid framställning av etanol av cellulosa.
– Hydrolyslignin är intressant. Om man kan lyckas göra något värdefullt av hydrolyslignin kan tillverkning av cellulosaetanol komma i en bättre dager. Då skulle det kunna bli lönsamt att testa det i Sverige, säger Markus Norström.
Lignin
Vedämnet lignin ingår i växters cellväggar. Det binder ihop cellulosafibrerna och bidrar till att ge trä dess hårdhet.
Lignin måste lösas ut i processen att tillverka pappersmassa och papper. Biprodukten svartlut innehåller lignin. Den skiljs ut med membranfiltrering.
Lignin har även potential att användas som en råvara vid tillverkning av plaster, kolfiber och olika kemikalier.