Skarp kritik mot stängning av kärnkraftsreaktorer

– Vi är beroende av en stabil elförsörjning för att kunna upprätthålla vår produktion, säger Anna Holmberg, energidirektör hos SKGS (Skogen, kemin, gruvorna och stålet) som arbetar med basindustrins energifrågor.

Den främsta orsaken till hennes oro är att Svenska Kraftnät varnat för att det finns en ökad risk för effektbrist i södra Sverige om kärnkraftverken tas ur drift.

– Vi har en förståelse för bolagen och varför man fattat dessa beslut, men kritiserar politikerna som vi anser varit med och skapat den här situationen.

De problem som politiken varit med och skapat – till exempel den höjda effektskatten – kan politiken också lösa, menar Anna Holmberg på SKGS.

– Vi vill se en politik som värnar de planerbara och reglerbara produktionsresurser vi har i Sverige i dag, vilket till största delen består av vatten- och kärnkraften.

Hon fortsätter:

– Redan i våras uppmanade vi regeringen att kalla till en öppen hearing om risken för effektbrist och hur den bäst kan hanteras, men det har man inte hörsammat. Regeringen har föreslagit att förlänga effektreserven till 2025. Vi har tillstyrkt det, men anser inte att det är en långsiktig lösning på den effektutmaning Sverige står inför.

Den svenska energimarknaden står inför förändring efter beskeden från ledningarna på Oskarhamn och Ringhals. Men experter som Ny Teknik talat med tror inte stängningarna av anläggningarna är kritiska ur ett energisäkerhetsperspektiv.

– Det kommer att finnas tillräckligt med el i systemet utan reaktorerna, säger Markus Wråke, chef för energisystemanalys hos IVL.

Han tror att Sverige kommer att behöva ersätta kärnkraften – i alla fall delvis.

– Vi kan inte ta bort all kärnkraft utan att ha någon ersättning alls, den står för nästan hälften av vår elförsörjning.

Hur ska den ersättas?

– Energieffektivisering är en viktig del av lösningen, men på sikt kommer vi också att behöva bygga ny kraftförsörjning, säger han och fortsätter:

– Ny kärnkraft tror jag kommer att få mycket svårt att konkurrera ekonomiskt – för att det ska finnas möjlighet att bygga anläggningar behövs sannolikt stark statlig inblandning för att minska investeringsrisker. Man kan se på exemplet från Storbritannien där staten gett långsiktiga prisgarantier.

Björn Sandén, biträdande professor i miljösystemanalys på Chalmers, är inne på samma linje.

– På sikt ger stängningarna ökade incitament för att snabbare genomföra en omställning till ett mer uthålligt och mindre sårbart energisystem. Ett system som består av ett fåtal stora produktionsanläggningar – som dessutom har ett antal problem – är mer sårbart än ett system som utgörs av många små produktionskällor.