Så ska utbyggnaden av svenska elnätet skyndas på

2019-06-10 07:19  
Foto: TT

Det bör bli enklare och gå snabbare att få tillstånd att bygga nya elnät, föreslår regeringens utredare Elisabet Falemo. Hon vill dessutom begränsa kommunernas rätt att kräva flytt av befintliga elledningar.

Det råder inte elbrist i Sverige, men överföringsbrist. Därför måste elnäten byggas ut. Om det råder det stor enighet.

Men ett hinder har varit att det tar lång tid att få tillstånd att bygga nya elledningar. I dag presenterar nätkoncessionsutredningen sina förslag för energiminister Anders Ygeman.

”Det åtgärdspaket som vi föreslår kommer sammantaget att effektivisera och modernisera tillståndsprocesser för elnät genom ett modernt, tydligt och ändamålsenligt regelverk”, skriver utredaren Elisabet Falemo i en debattartikel i Dagens industri.

Läs mer: En ai-modell ger lika stora utsläpp som fem bilar

Den generella koncessionsplikten för starkströmsledningar bör behållas, men utbyggnaden av regionnät med lägre spänning kan bli mindre formell och elnätsföretagen kan få ta större ansvar i samråd med berörda markägare, enligt förslaget. ”Detta förslag kan halvera tiden från projektstart till färdig ledning eller station”, skriver utredaren.

I dag kan kommuner kräva flytt av redan befintliga ledningar utan att detta vägs mot samhällsnyttan. Utredningen föreslår att större kraftledningar inte ska få förbjudas om de följer den sträckning som finns i koncessionen. Om en ledning bedöms olämplig ur miljösynpunkt finns det möjlighet att ompröva tillståndet när ledningen är 40 år, enligt Falemo.

Oro hos företag för kapacitetsbrist i elnäten

Allt fler företag oroar sig för att kapacitetsbrist i elförsörjningen kan tvinga dem att stoppa planerade investeringar. Ett av dem är bagerijätten Pågen som vill baka fler limpor och kakor i Malmö, närmare bestämt 35.000 ton mer per år. Kraftbolaget Eon kan inte garantera att bageriet får tillräckligt med el för en sådan utbyggnad.

– Ytterst förvånande, kommenterar Anders Carlsson Jerndal, Pågens vd.

Utbyggnaden ska ske i två etapper. Den första är säkrad, men nu pågår intensiva diskussioner mellan Eon, Malmö stad och Pågen om etapp två, som beräknas komma igång om fyra fem år. Totalt ska produktionen öka från 85.000 till 120.000 ton om året.

– För oss handlar det om att kunna bygga en livskraftig och långsiktig verksamhet, säger Anders Carlsson Jerndal.

Han är övertygad om att det kommer att gå att nå en lösning för Pågens del, men instämmer i den kritik som en rad företagsledare riktar mot situationen på svensk elmarknad.

Skånska industriföretag ser elförsörjningen som en risk

Varningarna för elbrist återkommer som ett mantra, inte brist i Sverige som helhet, men regional brist i delar av Sverige på grund av ett dåligt utbyggt elnät.

– När vi tänker på vilka framtida investeringar vi vill göra och var, då påverkar det väldigt mycket om man kan lita på att det finns en god elförsörjning som är säker och till ett rimligt pris, säger Ola Ringdahl, koncernchef på Lindab, ett ventilationsbolag med produktion i 32 länder.

Ringdahl, som är styrelseledamot i Sydsvenska handelskammaren, framhåller att många industrier i södra Sverige, inklusive Höganäs och Perstorp, ser energiförsörjningen som ett riskabelt moment.

– Vi vill inte ha den här typen av risk för elbrist. Då avvaktar man hellre och skjuter upp planerade beslut om utökad verksamhet på framtiden, säger han till TT.

I grunden handlar det om att flaskhalsar i stamnätet i dag gör att det inte går att överföra tillräckligt med el från norr till söder, förklarar Jessica Fredson, vd för Ystad energi. Hon beskriver det som en propp.

Ystad är beroende av el från norr, men först om tio år väntas utbyggnaden av stamnätet vara klar allra längst ner i söder. Samtidigt finns ett hårt expansionstryck, i Ystad planeras för nya bostäder och ett nytt industriområde. Hamnen utvecklas, befintlig industri vill utöka, eldrivna bussar tillkommer och laddstolpar sätts upp för elbilar.

”Vi har inte tillräcklig kapacitet förrän 2028”

– Konsekvensen blir att vi inte klarar av att hantera allt detta. Vi kommer inte att ha tillräckligt med kapacitet förrän 2028-2029.

Hittills har Ystad energi inte tvingats säga nej till företag med expansionsplaner, men Jessica Fredson befarar att det kommunala energibolaget framöver inte kommer att kunna leva upp till sitt uppdrag, att dygnet runt förse alla kunder med den el de efterfrågar.

TT: Vilka är det som kommer att drabbas?

– Det vet vi inte i dagsläget.

Energiminister Anders Ygeman (S) håller med om att Sverige skulle ha behövt en större utbyggnad av överföringskapaciteten eftersom befolkningen vuxit och den ekonomiska tillväxten varit god. Men ingen ska behöva vara rädd för kaos på svensk elmarknad, tycker han.

– Nej, vi har stora överskott på el. Det har under de senaste två och ett halvt åren fattats investeringsbeslut i ny elproduktion för över 60 miljarder kronor. Däremot finns en politisk debatt med ett väldigt högt tonläge. Där tror jag att man ska ta den debatten med ro, säger han till TT.

Energiministern har stora förhoppningar på nätkoncessionsutredningen, som nu presenterar förslag på åtgärder för att skynda på elnätsutbyggnaden. Dessutom hoppas han att alla inblandade i elnätutbyggnaden , Svenska kraftnät, kommunerna, länsstyrelserna och regeringskansliet, ska öka tempot.

– Vi har tidigare sett ett antal kommuner som har hindrat elnätsutbyggnaden och som nu klagar på att de får för lite eltillförsel. Vi måste se till att få ett gemensamt ansvarstagande för att få ner de här ledtiderna.

Kraftvärmeverket i Malmö stängs efter besked i vårbudgeten

I södra Sverige kompliceras situationen ytterligare av energikoncernen Eons beslut att lägga ner ett kraftvärmeverk i Malmö med hänvisning till det man kallar ”en chockhöjning av kraftvärmeskatterna”, ett förslag som fanns med i vårbudgeten. Skatten gör att den typen av elproduktion blir olönsam, enligt Eon.

Anders Ygeman vägrar att kalla detta för en skattehöjning, han ser det som en "avskaffad subvention", och han ser inget stundande hot för akut elbrist i södra Sverige.

– Vi ska se till att även Pågen ska kunna bygga ut sin brödproduktion, men vi ska lösa de här olika problemen i tur och ordning. Det är klart att även Pågen ska kunna expandera i södra Sverige.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt