Så lönsam är solelen

Ny Tekniks karta över Sveriges små elproducenter fortsätter att växa. Hittills har 426 personer rapporterat in hur de producerar egen el på nyteknik.se. Närmare 90 procent av dem har investerat i solceller.

Kartläggningen har fått fart på läsarna och många tvivlar på lönsamheten. Hur bra är kalkylen egentligen? Kan det verkligen löna sig i längden? Eller är egen el bara intressant för miljömuppar?

Ny Teknik har bett tre experter att göra varsin kalkyl på en installation på 3 kilowatt på ett villatak, vilket innebär att cirka 20 kvadratmeter täcks av solceller. I övrigt skiljer sig uppläggen åt, precis som i verkligheten. Finansieringen görs med lån ­eller egna pengar, med eller utan ­bidrag. Elpriser och betalningsmodeller varierar.

Per Harsem, delansvarig för Fortums satsning på solceller, räknar på en investering med egna pengar och solcellsbidrag. Han kommer fram till att återbetalningstiden är 22 år och anser att investeringen ger minst dubbelt så bra avkastning som pengar på banken om man ser till dagens sparräntenivåer.

– Och ännu bättre blir det om det blir tillåtet med nettodebitering, där man får kvitta den el man levererar mot den man förbrukar, säger han.

David Larsson är kontorschef på Direct Energy som installerar Vattenfalls solcellspaket. Han utgår från en investering med lånade pengar utan solcellsbidrag och räknar ut hur stor elkostnaden är per kilowattimme.

Slutsatsen blir att elkostnaden från solcellsanläggningen i nuläget är något högre än köpe-elen, när man räknar med både el- och nätavgift. Men elpriset är ovanligt lågt i år. Om elpriset stiger med tre procent per år blir vinsten för solcellsanläggningen i stället cirka 30 000 kronor om 40 år. Stiger det med fyra procent är vinsten 50 000 kronor över samma tid.

– Helt avgörande för lönsamheten är alltså hur mycket vanlig el kommer att kosta i framtiden, säger han.

Han poängterar också att ju större solcellsanläggningen är, desto lägre blir elkostnaden per kilowattimme.

Björn Karlsson, professor i energiteknik vid Mälardalens högskola i Västerås, gör den mest optimistiska kalkylen. Han räknar på en typisk installation från en mindre spelare på marknaden. Kalkylen förutsätter att man får nettodebitera. Hans slutsats är att återbetalningstiden då blir elva år om man får ett solcellsbidrag på 45 procent. Utan bidraget tar det 20 år att hämta hem investeringen.

Läs också hur två av solelsauktoriterna Bengt Stridh och Johan Ehrenberg räknar.