Risk att svensk clean-tech

lämnar Sverige alltför tidigt

Men Energimyndigheten konstaterar också i den nya rapporten "Investera i Cleantech" att det svenska riskkapitalets intresse nu börjar vakna på allvar.
Väckarklockan var det svenska solcellsföretaget Solibro som köptes upp av tyskt kapital. Och när den amerikanske ambassadören Michael Wood listade 30 svenska cleantechföretag som presenterade dem för amerikanskt riskkapital mobiliserade det svenska riskkapitalet.
Drygt 3 nya miljarder till cleantech
Tre nya, stora fonder är på väg att etableras inom området cleantech energy, skriver Energimyndigheten i rapporten som publicerades på onsdagen och läggs ut på Energimyndighetens webbplats på torsdagen.
1. Provider Ventureplanerar en cleantech-fond med inriktning på energi och återvinning samt vatten- och luftrening. Provider Venture räknar med att fonden kan sjösättas i januari 2008 och ha ett investeringskapital på 1-2 miljarder kronor. Investeringsområdet sträcker sig mellan 10 och 100 miljoner kronor.
2. Greencap Cleatech Venture Partneravser att samla ihop ett kapital på 600-1000 miljoner kronor. Fonden ska vara en så kallad multistage-fond som investerar i bolag i olika mognadsfaser. Fokus ligger på energiteknik, nanoteknik samt luft och vattenreningsteknik.
3. Sustainable Technology Fundär en ny fond som har som målsättning att ta in 600 miljoner kronor i investeringskapital. Inriktningen är energisektorn i stort samt rening, återvinning och nya material. Fonden ska investera i expansionsfasen i företag som omsätter mellan 20 och 70 miljoner kronor.
Flera nya inkubatorer
Även flera nya så kallade inkubatorverksamheter inom cleantech har startat.
Stockholm Clean Tech Park invigs i dagarna och tre av sina 24 företag inom alternativ energiteknik - bränslecellsföretaget Cellkraft, växellådsföretaget Infinigear och virkestorkföretaget Scan Dry.
I Skåne startas Sweden Clean Tech Incubators med Teknopol, Region Skåne och Innovationsbron Syd som huvudmän.
Skåneinkubatorn har sex företag under sitt beskydd - kompositföretaget Biocompo Tech, biogasföretaget Bio Process Control, värmepanneföretaget Compower, biokemiföretaget Lund Combustion Engineering, kylningsföretaget Nano Energy och katalysatorföretaget Zemission.
Energimyndigheten satsat också
Energimyndigheten räknar dessutom upp 14 riskkapitalbolag och deras cleantech-investeringar. Största investerarna är Borevind, Chalmers Innovation, Industrifonden och Volvo Technology Transfer som vardera har investerat fyra cleantech-bolag.
Allra störst är dock Energimyndigheten själv som genom sin nya organisation "Affärsutveckling & Kommersialisering" investerat i tio bolag - Aureola, Cellkraft, Compower, Control Drive, ETC Battery, Flexi Waggon, Keek Biobränsle, Norstel, Stena Metall och X-design.