Regeringen testade Defkalions teknik

(English version here).

Defkalion meddelade på sitt webbforum idag att representanter på hög nivå för den grekiska regeringen medverkat vid testet och att resultatet var ”mycket positivt”.

(Testet skulle egentligen inletts på fredagen den 24 februari, men enligt källor till Ny Teknik startades det först efter helgen. Källorna uppger också att testet inte fokuserade på noggrann effekt- eller energimätning utan snarare på säkerhet.)

UPPDATERAT (29 februari): I en intervju med Ny Teknik, uppgav Alexandros Xanthoulis att testet genomfördes den 24 februari och att det inte fokuserade på säkerhet eftersom produkten inte är färdig för sådana test. Fokus var istället att visa att det frigjordes värmeenergi ur en 'Low Energy Nuclear Reaction' och inte från en kemisk källa. Testet varade i 24 timmar och innefattade både en tom och en aktiv reaktor som bytte plats efter 12 timmar. Xanthoulis berättade också att två av de sju internationella grupperna redan har utfört sina test och att det sista testet är planerat till slutet av mars. Han lämnade inga besked  om när eller ifall testresultaten kommer att publiceras./Slut uppdatering/.

Enligt information Ny Teknik tagit del av kommer minst två av grupperna från USA . Grupperna betalar ingenting till Defkalion.

Testerna görs på nakna reaktorer utan kylning – samma reaktorer som ingår i Defkalions produkt Hyperion, som presenterades i detalj den 30 november 2011, med undantag för själva processen som frigör värmeenergin.

Centralt i de kommande testerna är mätning av effekt enligt en metod som kallas "Differental Thermal Analysis". Utöver effekt kommer alfa- samt gammastrålning att mätas.

Värmeproduktionen bygger enligt Defkalion på ”Chemically Assisted Low Energy Nuclear Reactions caused by Nickel and Hydrogen Nuclei”, en teknik som företaget säger sig ha utvecklat efter att avtalet med Andrea Rossi kring produktion av Rossi’s ”E-cat” avslutats i somras.

Den grekiska regeringen har varken bekräftat eller dementerat sin medverkan vid testet, men rimligen är den informerad.

Professor Christos Stremmenos som arbetat vid universitetet i Bologna och tidigt kom i kontakt med Rossi, berättade för Ny Teknik att han redan våren 2010 informerade premiärminister Papanderou om Rossis teknik vid ett möte där även professor Achilleas Mitsos, generalsekreterare för forskning och utveckling i regeringen, samt Dr Apostolos Baratsis, vice vd för det statliga energibolaget DEH, deltog.

Detta ledde sedan till bildandet av Defkalion som slöt ett avtal med Rossi i november 2010.

Christos Stremmenos utnämndes till teknikchef men har nu ingen aktiv roll i bolaget utan har tvärtom kritiserat Defkalion.

Även Andrea Rossi säger sig nu framgångsrikt vidareutveckla sin teknik, som också den bygger på nickel och väte, möjligen i en hittills okänd kärnreaktion.

Den 20 februari genomförde Rossi en enklare demonstration av var tekniken nu befinner sig. Medverkade gjorde bland annat Roland Pettersson, pensionerad universitetslektor i fysikalisk och analytisk kemi vid Uppsala Universitet, som även var med vid ett test av Rossis ”energikatalysator” den 6 oktober 2011.

Enligt Roland Pettersson var systemet nu mycket mer stabilt. En ny styrelektronik användes och det enda som krävdes var att starta systemet med en knapptryckning. Någon energimätning gjorde dock inte vid detta tillfälle.

Energikatalysatorn drevs uppenbarligen utan påfyllning av vätgas från vätgastub. Istället uppgav Rossi att vätgasen lagrades i ett fast material inuti energikatalysatorn – möjligen i en metallhydrid. Ett par gram vätgas ryms i materialet vilket ska räcka för sex månaders drift, enligt Rossi.

Om vätgasen lagras på detta sätt bör en certifiering för konsumentbruk av tekniken bli betydligt enklare än om en vätgastub ingår i systemet.

Roland Pettersson och övriga medverkande fick även se en prototyp av den konsumentversion av energikatalysatorn som Rossi säger sig planera tillverkning av i en robotiserad fabrik. Liksom Rossi tidigare uppgett var den något större än en ordinär bärbar dator, och hade enkla anslutningar för in- och utlopp av vatten.

Tillverkningen ska enligt Rossi starta till nästa vinter eller senast om 18 månader, och en miljon enheter ska tillverkas per år. Priset ska ligga mellan 600 och 900 dollar, och apparaten ska enkelt kunna anslutas till existerande system för vattenburen uppvärmning.

Användare ska själva kunna byta en kassett med bränsle efter sex månaders drift. Rossi uppskattar priset på kassetten till något tiotal dollar.

Rossi har också meddelat att hans företag i USA, Leonardo Corporation, nu ägs av en grupp investerare och att han själv är vd.

Något oberoende test av hans teknik har ännu inte gjorts.