Över halv miljard till energiforskning: kärnkraft, vattenkraft, solenergi

Uppdaterad

De 594 miljonerna utgör en tredjedel av den totala kakan på 1,8 miljarder kronor i finansiering för de elva centrumen. Resterande två tredjedelar kommer från lärosäten och forskningsinstitut samt näringsliv och offentlig sektor.

Tanken är också att man ska stärka samarbetet mellan det offentliga, näringslivet och akademin när det kommer till utveckling inom hållbar energi.

Kompetenscentrumen planeras att ha en livslängd på tio år och de 1,8 miljarderna ska finansiera de första fem åren. Vidare finansiering är villkorad med att centrumens verksamhet ger goda resultat.

Kärnteknikforskning: Börja bygga små reaktorer till 2030

Det här är första gången Energimyndigheten beviljar anslag till forskning om kärnkraft, uppger Sverigs Radio, sedan reglerna för Energimyndigheten skrevs om 2020.

Utöver lärosätena deltar kärnkraftsindustrin och bidrar också med pengar. Vattenfall, Westinghouse, Uniper, Fortum och Studsvik Nuclear.

En målsättning är få igång en utbyggnad till 2030.

– Vi ska utveckla strategierna för hur vi ska implementera den här tekniken så det passar i Sverige, säger Ane Håkansson, kärnfysiker och professor vid Uppsala universitet, till Sveriges Radio.

Områden som ska utforskas är bland annat solenergi, biogas och kärnkraftsteknik.

Här är listan över vad de nya kompetenscentren ska ägna sig åt (och huvudansvariga):

• Biogas (Linköpings universitet)
• Elektromobilitet (Chalmers)
• El-eneriglagring och balansering (Chalmers)
• Vätgas (Chalmers)
• Vattenkraft (Linköpings universitet)
• Kärnteknik (Uppsala universitet)
• Turbinbränslen för luftfart och kraftproduktion (Lunds universitet)
• Lövträd, produktion och förädling av snabbväxande lövträd som bas för bränslen (Sveriges lantbruksuniversitet
• Resilienta energisystem (Mälardalens högskola)
• Katalysatorer (Chalmers)
• Solel (Uppsala universitet)