"Om några månader är oljan borta"

Amerikanen P.J. Hahn lyfter upp en pelikan som fastnat i olja i Plaquemines Parish efter att BPs oljekälla börjat läcka i mitten av april.

- Oljan i Mexikanska Golfen kommer att vara borta om några månader, säger den svenske oljeskadeexperten Jonas Fejes.

Eddie Pröckl

Publicerad 24 aug 2010 kl 23.00

Annons

BP har nu lyckats täppa igen sin läckande oljekälla i Mexikanska Golfen. Återstår runt en miljon ton olja som läckt ut. Men det är ingen miljökatastrof, säger Jonas Fejes, marinbiolog och oljeskadeexpert på IVL. - Oljan kommer att vara borta från havet om ett antal månader.

* Är inte det väldigt kort tid? - Jo, men det är en stor fördel att det här är tropiska vatten som är varma. Den naturliga nedbrytningen går jämförelsevis fort. Vi kan jämföra med Ixtocolyckan 1979, då läckte ungefär lika mycket olja ut i samma havsområde. Effekterna av olyckan fanns kvar i havet i ungefär ett år. - Oljeutsläpp utgör i allmänhet endast tillfälliga störningar, de stora problemen är de med kontinuerlig påverkan typ utfiskning och övergödning. Exempelvis de utsläpp som hela tiden kommer ut med Mississippifloden. * Men nya rapporter talar om att oljan kommer att finnas kvar i tiotals år. Hur stämmer det? - Det handlar så småningom om akademiska mängder i mer än en bemärkelse. Det finns forskare som för sin karriär och sina anslag är beroende av att hitta spår av de här utsläppen under många år, så det kommer att ske. * Ursäkta men är du köpt av oljeindustrin? - Jag har jobbat som oberoende forskare med de här frågorna i 20 år och haft uppdrag för både oljeindustrin, myndigheterna och miljöorganisationerna. Jag vet vad jag talar om. - Jag anser att oljeindustrin ska skärpa sig men det finns ingen mening med att överdriva effekterna av ett utsläpp. * Ska man bara låta oljan vara? - Nej, de stora problemen uppstår med den olja som når stränderna. Här handlar det dessutom om känsliga våtmarker. BP och amerikanska kustbevakningen har satt in stora resurser för att hindra olja att nå land, och med hjälp av en del tur med väder och strömmar lyckats förhållandevis väl. - Enligt en statlig rapport har man lyckats ta hand om 25 procent av oljan och ungefär lika mycket har avdunstat. 25 procent har blandats in i vattnet med hjälp av dispergeringsmedel och 25 procent finns kvar. Forskarna är dock inte överens om detta, då flera hävdar att mer än 25 procent är kvar. * Dispergeringsmedel, vad är det? - Det funkar som ett diskmedel, det vill säga det underlättar finfördelningen av oljan i små partiklar som kan blandas ner i havet. Numera använder man nedbrytbara tensider. Det är en vanlig metod i länder med exponerade kuster och djupa vatten, som Spanien och Storbritannien. * Är det bättre att oljan ligger på havsbotten? - Det är en naturlig plats för nerbrytning, också av olja. Men det går olika bra i olika vatten - i Sverige exempelvis använder vi inte dispergeringsmedel utan försöker ta hand om oljan på ytan.

Oljeläckan - dag för dag

I början av april 2010 kommer de första varningssignalerna till oljeborrplattformen Deepwater Horizon. Något inte står rätt till med trycket i oljekällan ”Macondo”, 6000 meter längre ner.

20 april exploderar utströmmande gas ombord på plattformen Deepwater Horizon. Försöken att rädda plattformen misslyckas.

22 april sjunker plattformen och olja börjar läcka ut. Av någon anledning fungerar inte säkerhetsventilen på havsbotten.

26 april berättar myndigheterna att det läcker ut drygt 125 ton olja om dagen. Samtidigt sänder BP ner undervattensrobotar för att försöka aktivera säkerhetsventilen. Förgäves.

30 april når det första oljespillet stränderna i Louisiana. President Obama förbjuder nya borrningar på havsbotten utanför USA.

8 maj BP försöker stoppa oljeflödet med att placera en gigantisk stålcontainer över läckan. Försöket misslyckas. Nu uppskattas läckan till 625 ton om dagen. BP börjar borra parallella hål.

10 maj Nytt försök att stoppa läckan genom att pressa in gummidäck och gamla golfbollar genom säkerhetsventilen. Även det misslyckas.

14 maj BP försöker trä in ett avledningsrör i det avbrutna oljeröret för att ta upp en del av den utströmmande oljan till fartyg på ytan. Forskare menar nu att det läcker ut 10 000 ton om dagen.

26 maj BP inleder ett försök att täppa läckan med att trycka ner borrslam i hålet. Misslyckas tre dagar senare.

4 juni BP placerar en kupol över läckan och lyckas ta upp en del olja och gas till skepp på ytan.

10 juni BP säger att man tar upp 2000 ton olja om dagen genom kupolen. Men olja strömmar fortfarande ut på sidorna av kupolen.

10 juli inleds försöken att placera en tättslutande ventil på läckan.

15 juli BP meddelar att man tillfälligt stoppat oljeflödet.

22 juli tvingas alla fartyg lämna området inför den tropiska stormen Bonnies ankomst. Stormen försenar arbetet med att täta läckan med mer än en vecka.

27 juli BP tillkännager att vd Tony Hayward ska lämna sin post.

2 augusti Den amerikanska miljömyndigheten EPA (Environmental Protection Agency) offentliggör en studie av dispergeringsmedlet som använts för att bekämpa oljan. Oron för att det använts för mycket dispergeringsmedel tillbakavisas, det är ”inte giftigare än oljan”.

3 augusti USAs regering beräknar utsläppet till 700 000 ton. Senare har siffran justerats uppåt.

4 augusti En statlig rapport uppger att tre fjärdedelar av oljan i havet har bärgats eller redan brutits ner av naturen. Samtidigt har BP äntligen lyckats stoppa oljeflödet genom att pumpa ner borrslam i hålet.

5 augusti BP har pluggat igen hålet med betong.

15 augusti President Obama och hans familj badar i havet utanför Florida.

18 augusti En forskargrupp från University of Georgia säger att mellan 70 och 79 procent av oljan fortfarande finns i havet. Den statliga rapporten från 4 augusti ”bygger på felaktiga antaganden”.

Källor: BBC, DN, National Oceanic and Atmospheric Administration, Wikipedia, NOLA.com