ENERGI

Ny Teknik-reporter får pris för energijournalistik: ”Viktigare än någonsin”

Kvinna i vinröd tröja.
Linda Nohrstedt, energireporter på Ny Teknik.

Ny Tekniks energireporter Linda Nohrstedt får Ingenjörsvetenskapsakademiens pris för vetenskaplighet inom journalistiken. ”Det är så viktigt att det här förklaringsdjupet finns.”

Publicerad Uppdaterad

Priset delas ut för nionde gången av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Akademiens vd Tuula Teeri är ordförande i prisjuryn.

– Linda Nohrstedt gör ett viktigt arbete på Ny Teknik med att analysera, granska och förklara frågor om energiteknik. Frågorna är mer aktuella och viktigare än någonsin. Det är så viktigt att det här förklaringsdjupet finns, säger Tuula Teeri i ett pressmeddelande från IVA.

Kvinna i vinröd tröja.
Linda Nohrstedt.

Linda Nohrstedt har varit journalist på Ny Teknik sedan 2012, och har haft energi som bevakningsområde sedan 2016.

Hon rapporterar om elsystem, energislag, elproduktion, batteriteknik och forskning. Bland alla artiklar finns rapporteringen om vad som egentligen gick snett i Ringhals 4 – och nyligen ett reportage från reparationen av reaktorn.

Här finns också ett reportage från finska nya kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 strax innan den kommersiella driften startade i april, en genomgång om hur stamnätets kapacitet sjunker med mer förnybart i elsystemet, en annan om hur elnäten flyttar ut i havet med mer havsbaserad vindkraft.

IVA:s pris för vetenskaplighet i journalistiken

Priset premierar ett vetenskapligt synsätt i media och excellent journalistik om vetenskap, teknik, innovation och entreprenörskap i en tradition av upplysning, folkbildning, förklaringsdjup, framtidstro och integritet. Priset delas ut för nionde året i rad. Prissumman är på 100 000 kronor.

Priset är uppkallat efter Hans Bergström statsvetare och tidigare chefredaktör för Dagens Nyheter.

Bland tidigare pristagare finns medicinreportern Amina Manzoor, Ingrid Carlberg, författare, journalist och numera ledamot i Svenska Akademien, och Bosse Lindquist som gjorde en uppmärksammad dokumentär om kirurgen Paolo Macchiarini.

2022: Lasse Wierup, Dagens industri

2021: Amina Manzoor, Dagens Nyheter/Expressen

2020: Ingrid Carlberg, författare och frilansjournalist

2019: Åke Spross, Upsala Nya Tidning

2018: Katarina Gunnarsson, Sveriges Radio

2017: PM Nilsson, Dagens industri

2016: Bosse Lindquist, Sveriges Television

2015: Anders Bolling, Dagens Nyheter

Källa: IVA

Vad är viktigast för dig i ditt arbete som energireporter?

– Jag vill känna att jag gör nytta som journalist, antingen genom att presentera något nytt, eller något som är relativt okänt eller genom att förklara något som är svårtillgängligt, säger Linda Nohrstedt.

Ny Tekniks reporter Linda Nohrstedt på reportage vid Ringhals 4. Delprojektledare Per Nilsson visar hur reparationen av tryckhållaren gick till.

Vad är roligast med arbetet?

– Det allra roligaste är att jag lär mig nya saker varje dag på jobbet. Det är också väldigt spännande att sätta sig in i sådant som man annars kanske bara tar för givet att det ska fungera, som elsystemet eller ett batteri, till exempel. Det är fascinerande att varje enskilt batteri är ett så komplext system, joner ska hoppa precis rätt vid precis rätt tillfälle för att min mobil ska fungera, och helst ska den inte börja brinna.

Sedan du började bevaka energiområdet 2016, har området förändrats något för dig som journalist?

– Intresset för energifrågor har exploderat. Framför allt har kärnkraften blivit en mycket större tvistefråga. Jag upplever att diskussionen om energi har blivit mycket mer polariserad, säger Linda Nohrstedt.

Hur har det påverkat ditt arbete?

– Det är svårare att navigera mellan åsikter och fakta. Många som företräder en ståndpunkt saluför bara en sida av verkligheten. Då blir det svårt att skaffa sig en helhetsbild.

Kvinna i vinröd tröja.
Linda Nohrstedt, energireporter på Ny Teknik.

Vad är mest frustrerande med att vara energireporter?

– Ja det är den onödigt polariserade debatten och politiker som inte verkar vara intresserade av att nyansera sig om energifrågor. Det tycker jag är obehagligt, säger Linda Nohrstedt.

IVA:s pris delas ut 19 juni, då IVA också håller ett seminarium om hur svenska medier hanterade energifrågan under valrörelsen. En utgångspunkt är medievalsundersökningen om valet 2022, en rapport från Göteborgs universitet och Institutet för mediestudier.

Hur tycker du att svenska medier klarade av den rapporteringen?

– Många svenska journalister har väldigt snabbt tagit till sig komplexiteten i elsystemet. Men man såg också exempel på när rapporteringen blev dålig, men är det några jag vill lasta är det faktiskt politikerna. Jag tycker inte att man kan förvänta sig att varje enskild reporter i landet som blir utskickad på en presskonferens kan ställa alla följdfrågor som bör ställas.

Kan du ge något exempel?

– Det var till exempel många artiklar som handlade om elbrist, har vi elbrist i Sverige eller inte? När politiker diskuterade det här i debatter var det som om de kom från olika planeter, när det egentligen bara handlade om tidsskala. På ett helår har vi överskott av elproduktion men vid enstaka tillfällen kan underskott ändå råda. Det blir en helt imbecill diskussion, säger Linda Nohrstedt.

Linda Nohrstedt har tidigare arbetat på Byggvärlden, Aftonbladet, Upsala Nya Tidning, Uppsala universitet och Östhammars Nyheter.