Ny prognos: ”Vi får för första gången på länge en kraftigt ökad fossilanvändning”
Kö på E4:an söderut från Stockholm. Arkivbild.Henrik Montgomery/TT
Elbehovet ökar inte så mycket som många kanske tror under de närmaste tre åren, men användningen av fossila bränslen ökar. Det spår Energimyndigheten i sin kortsiktiga prognos för Sveriges energisystem.
Två gånger per år
tar Energimyndigheten fram en kortsiktsprognos över Sveriges energitillförsel
och energianvändning. Den senaste prognosen sträcker sig fram till 2026.
Den totala
energianvändningen spås minska från 534 TWh 2021 till 517 TWh 2023 för att
sedan öka till 534 TWh 2026.
Martin Johansson.Niklas Dahlskog
– Vi
får den lägsta elanvändningen i år på väldigt länge, sedan vänder den uppåt, säger
Martin Johansson, enhetschef på Energimyndigheten, till Ny Teknik.
Samtidigt väntas
elproduktionen öka, från 168 TWh 2021 till 193 TWh 2026. Det beror främst på en
kraftig utbyggnad av vindkraft. Elproduktionen från vindkraft beräknas nästan
dubbleras, från 27 TWh 2021 till 52 TWh 2026. Även elproduktion från solkraft
väntas öka, men från låga nivåer, från 1,1 TWh 2021 till 7,1 TWh 2026.
"Får jättemycket större export"
Eftersom
elanvändningen inte ökar lika snabbt som elproduktionen väntas Sveriges
nettoexport av el växa från 26 TWh 2021 till 46 TWh 2026.
Annons
– Elanvändningen
ökar inte alls så mycket de tre närmaste åren som många säger. Det tar väldigt
lång tid för de nya industrierna med stora elbehov att tas i drift, vilket gör
att vi får jättemycket större export de närmaste åren, säger Martin Johansson.
Användningen av
fossila bränslen spås öka i transportsektorn från 2024 och framåt. Det är en
effekt av regeringens sänkning av reduktionsplikten till sex procent, som
träder i kraft vid årsskiftet.
"Ett ganska snabbt koldioxidhopp"
För 2024 kan det
innebära en ökad efterfrågan på fossila drivmedel om 22 TWh, konstaterar
Energimyndigheten. Störst påverkan väntas på användningen av fossil diesel.
– Vi får
för första gången på länge en kraftigt ökad fossilanvändning i Sverige. Det ger
ett ganska snabbt koldioxidhopp, säger Martin Johansson.
I maj i år meddelade
regeringen att reduktionsplikten sänks till sex procent för både bensin och
diesel vid årsskiftet. Åtgärden bedöms leda till fem miljoner ton ökade
koldioxidutsläpp per år, enligt Fossilfritt Sverige. Därmed är klimatmålet till
2030 i farozonen, enligt flera organisationer.
Regeringen har
pekat på att andra åtgärder krävs inom transportområdet för att Sverige ska nå
sina klimatmål. Men vilka åtgärder regeringen tänker ta till är ännu oklart.
