Markbrist största problemet för bioenergin

Ett sätt att minska koldioxidutsläppen är enligt ett traditionellt sätt att resonera att öka användningen av biomassa. Men en ny studie visar att detta inte stämmer.

Ernst-Detlef Schulze vid Max Planckinstitutet i Jena och Josep Canadell vid Csiro i Canberra visar i en gemensam studie att det största problemet med ett biomassabaserat energisystem helt enklet är bristen på odlingsbar mark.

Den odlingsbara marken behöver också användas till livsmedelsodling. De tropiska regnskogarna behöver skyddas eftersom de är viktiga för klimatet på jorden.

Dessutom är det viktigt att ha koll på utsläpp som uppstår i samband med gödslade odlingar, där exempelvis dikväveoxid (lustgas) är närmare 300 gånger så aggressivt som koldioxid, och där även metanutsläpp bidrar till växthuseffekten.

Forskarna pekar också på den låga verkningsgraden för fotosyntesen: endast 0,6 procent av solenergin används för att skapa biomassa. För vissa solceller kan verkningsgraden vara så hög som 30 procent, påpekar Ernst-Detlef Schulze.

Josep Canadell har beräknat att den odlingsbara landmassa som behövs för biomassa, livsmedel och trädproduktion för att minska klimatförändringarna är tre till sju gånger större än vad som finns på jorden.

Forskarna anser att enda utvägen är en intensifierad hållbar användning av marken med effektivare odlingsmetoder samtidigt med ett mer hållbart sätt att använda kvävegödsling.

Rapporten har publicerats i Nature Communications