Energi
Mäktigast i Energisverige
Sverige kan inte vänta med långsiktiga energibeslut. Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten, tar saken i egna händer. Energibranschen kraftsamlar i Almedalen. Energifrågorna berör oss alla – men vilka personer har makten att påverka utvecklingen? Ny Teknik listar Energisveriges tyngsta makthavare.
Klarar sig Sverige utan kärnkraft? Även om besluten om kärnkraftens framtid dröjer så måste alternativen upp på bordet nu, anser Erik Brandsma.
På eget initiativ har han startat en utredning om ett hållbart energisystem efter 2020 – med eller utan kärnkraft. Därmed har han också hela Energisveriges ögon på sig.
– Jag kan inte sitta och vänta på ett eventuellt investeringsbeslut år 2022. Det är mitt ansvar att lyfta och driva den här frågan.
Erik Brandsma säger att han är glad och stolt, men samtidigt ödmjuk inför förstaplatsen på Ny Tekniks energimaktlista. Han räknar med att det ökar de redan höga förväntningarna på Energimyndigheten och resultaten från utredningen.
Personligen tror han att det är väldigt osannolikt att vi bygger tio nya reaktorer i Sverige med dagens förutsättningar.
– Det handlar om gigantiska summor. Att ersätta alla block skulle kosta 500, 600 eller kanske 700 miljarder kronor om man räknar in kärnkraftsskatten.
Alternativet är mer förnybar kraft och annan ny elproduktion i kombination med energieffektiviseringar, lagring och elöverföring över gränserna.
– Det gäller att hitta rätt recept så att resultatet blir kostnadseffektivt, pålitligt och hållbart, säger Erik Brandsma.
Den svenska elproduktionen vilar tungt på två ben: kärnkraft och vattenkraft. Även kring vattenkraften finns en osäkerhet på grund av ökade skatter och miljökrav, poängterar han.
– Vi kan vara glada om vi kan behålla den vi har. Det finns en risk att vi tappar vattenkraft om energibolagen inte gör de investeringar som krävs.
Effektivisering är en annan viktig bit i det framtida energipusslet. I snart tio år har Energimyndigheten drivit ett program för den elintensiva industrin.
Framtiden för programmet är en prioriterad fråga på Erik Brandsmas bord. I dagens form är det inte förenligt med EU:s regler. Programmet har också fått kritik från Riksrevisionen, bland annat för att redovisa överdrivna energivinster.
– Där är vi inte överens. Vi anser att programmet haft en betydande effekt, säger Erik Brandsma.
Med en årlig forskningsbudget på närmare 1,5 miljarder kronor har Energimyndigheten även en tung roll i utvecklingen av nya tekniska lösningar.
Av tradition finns en stark ingenjörskultur i energibranschen. Men Erik Brandsma uppmanar ingenjörerna att kliva ut ur garderoben.
– Jag är själv ingenjör, och tycker att man ska vara stolt över det. Men besluten som ligger framför oss måste vara förankrade i samhället. Då gäller det att kliva ur ingenjörsgarderoben och lägga örat mot marken.
Erik Brandsma
... den tyska energiomställningen, Energiewende:
Har gett en otrolig push för innovation, inte bara i Tyskland utan också här i Sverige. Det har också skapat en diskussion om vad som är möjligt.
... det låga priset på utsläppsrätter:
Ger ett osäkert investeringsklimat som påverkar viljan att satsa i förnybar energi.
... skiffergasboomen:
Påverkar än så länge övriga Europa mer än Sverige. Har lett till ökad kolanvändning på grund av lägre kolpriser.
... kärnkraftskatastrofen i Fukushima:
Var en tankställare även för det svenska samhället. Men det finns fortfarande ett stort förtroende för auktoriteter i Sverige. Det är intressant.
... nettodebitering av el:
Gör det mer intressant för konsumenter att även bli producenter som också kan lagra energi.
... infångning och lagring av koldioxid, CCS:
Intressant teknik som jag tror kommer att fungera tekniskt och ekonomiskt. Men det måste också finnas en social acceptans. I Tyskland, Danmark och Holland har befolkningen satt stopp. Jag skulle vilja att man pratade även om CCU där U står för ”use”, det vill säga att man fångar in och sedan använder koldioxiden.
Generaldirektör för Energimyndigheten sedan i maj 2012, med uppdrag att ställa om till ett hållbart energisystem.
Anställda: 380.
Årlig budget: Cirka 2,1 miljarder kronor.
Född i Nederländerna men bor sedan 14 år i Sverige.
Har tidigare arbetat bland annat på Vattenfall, Eon, FN och OECD.
Kan säga ”hållbar energi” på svenska, holländska, engelska, franska (och på tyska men han kom inte på vad det heter vid intervjun.)
Har timmätning, elbil och solpaneler hemma.
