Energi
Magsjukan kostade minst 220 miljoner
Förra vintern var jakten efter smittkällan intensiv i Östersund. Foto: Scanpix
Utbrottet av parasiten Cryptosporidium i Östersund förra vintern drabbade 27 000 personer och kostade samhället minst 220 miljoner kronor. Det visar en rapport som FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, har gjort åt Livsmedelsverket.
Samhällskostnaderna baseras på faktorer som sjuktal, sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Dessutom tillkommer stora kostnader för den privata sektorns inkomstbortfall och merkostnader till följd av krisen. Restaurang- och turistbranschen drabbades hårt, liksom handeln, av sjukdomsutbrottet.
Nu vill Livsmedelsverket att livsmedelsbranschen själv tar fram riktlinjer för tekniska och säkerhetsmässiga detaljer i sin verksamhet.
- Utbrottet visar att de som använder vatten som en viktig del i sin verksamhet, som livsmedelsproduktion, kan ha mycket att vinna på att se över hur de hanterar en liknande situation i framtiden, säger statsinspektör Christina Nordensten, i ett pressmeddelande.
Livsmedelsverket har under förra året också sett över sina egna rutiner för att kunna ge ett mer effektivt stöd i framtiden.
Branschorganisationen Svenskt Vatten anser att sjukdomsutbrott likt det i Östersund kan förebyggas.
- Framför allt genom att investera i kompetens att göra riskvärderingar inom den egna verksamheten, säger Johanna Lindgren, branschföreträdare hos Svenskt Vatten, i ett pressmeddelande.
Om ett extra reningssteg hade installerats i vattenverket hade cryptosporidieutbrottet kunnat förhindras. Det hade blivit 98 procent billigare än vad det nu kostade, bedömer Svenskt Vatten.
Men Östersundsborna själva upplevde inte sjukdomsutbrottet som särskilt farligt. Det visar en ny studie av risk- och krisforskaren Erika Wall vid Mittuniversitetet. Invånarna tyckte att utbrottet var lite obekvämt och besvärligt, men inte katastrofalt.
- Mina resultat är intressanta som kontrast till den upphaussade bild som i övrigt getts, med fokus på antal sjuka, kostnader för samhället och kommunens sökande efter "den skyldige", säger Erika Wall i ett pressmeddelande.
Kommunen gick tidigt ut med ett meddelande att invånarna skulle koka allt vatten. De av intervjupersonerna som inte gjorde det mötte ett starkt motstånd från andra i omgivningen, vilket tyder på att vattenkokningen snabbt blev en del av den gemensamma normen i samhället.
-Att koka vatten blev en naturlig del av den nya vardagen, säger Erika Wall.
