Energi
Hopp för svensk algsoppa
Att odla alger till biodiesel är en het trend. Men funkar det på våra breddgrader? I vår kommer svaret.
Susanne Ekendahl på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, leder sedan ett år tillbaka ett algprojekt. Ny Teknik ställer fem frågor:
Vad är syftet med projektet?
Vi undersöker förutsättningarna för algodling i stor skala i Sverige där det är mörkt och kallt halva året. Algerna kan användas till allt från biodiesel till etanol och biogas.
Hur går det?
Hittills har vi odlat alger i bioreaktorer med 10 procentig koldioxidhalt. Det går hyfsat bra, även om det tog tid att få till en tjock algsoppa. Detaljerna berättar vi först när vi släpper rapporten i vår.
Vad händer nu?
Vi ska starta odlingar med alger som matas med simulerad rökgas. I rökgaser från exempelvis kraftvärmeverk finns både koldioxid och kvävemonoxid, som får vissa alger att växa snabbare.
Tror du på framtida algodlingar i Sverige?
Jag är försiktigt optimistiskt. Det kan gå alldeles utmärkt om man värmer upp odlingarna med exempelvis spillvärme. Men det återstår en hel del utveckling.
Blir det lönsamt?
Det ska vi också titta på. Jag tror att det bland annat krävs höga oljepriser och höga avgifter för koldioxid. Man måste även hitta en snabbväxande alg som ger mycket fett, och utnyttja restprodukterna till exempelvis fiskfoder eller gödsel.
