"Hårresande att man plockar bort tydliga mål"

I april i år fattade regeringen beslut om tio preciseringar av hur Sverige ska nå en "god bebyggd miljö." De tio punkterna är allmänt hållna och handlar bland annat om att bebyggelsestrukturen ska vara "långsiktigt hållbar" och att användningen av energi, mark och vatten ska ske på ett effektivt och resursbesparande sätt.

De tidigare delmålen, att Sverige skulle minska energianvändningen i bebyggelsen med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050, har fasats ut.

Ylva Rönning, som samordnar Boverkets miljömålsarbete, tycker att det är olyckligt att procentsatserna inte längre finns med i miljömålssystemet. Men hon har tolkat regeringens budskap som att myndigheten kan fortsätta att relatera till procentsatserna i sina uppföljningar.

-Det hade varit bättre om det hade varit tydligare, säger hon.

Förändringen kritiseras också skarpt från annat håll.

-Regeringen ska komma tillbaka med en ny formulering, men att man säljer ut målet innan man har något bättre att visa upp skapar osäkerhet. Det signalerar att man inte har någon vilja och att man är rädd för att bli utvärderad, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Konsekvenserna blir, enligt Svante Axelsson, att Sverige halkar efter när det gäller teknikutveckling samt att det kommer att bli dyrare att bo i Sverige jämfört med i andra länder när energipriserna går upp.

-Det är hårresande att man plockar bort sådana här tydliga mål som folk kan förstå, säger Svante Axelsson.

Mats Björs, vd på Byggherrarna, tycker också att situationen är otydlig men utgår ifrån att regeringen kommer att ta fram ett annat tydligt mål.

-Hela bygg- och fastighetssverige väntar på att regeringen ska sätta ner foten och berätta hur vi ska göra, säger han.

Även Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har kritiserat regeringen för otydlighet och vill att målet att halvera energiförbrukningen i bebyggelsen till 2050 ska återinföras.

Regeringen menar dock att målsättningen för energianvändningen inte ändras i sak. Enligt kanslirådet Fredrik von Malmborg på näringsdepartementet tog man bort procentsatserna för att regeringen ville se över hela miljömålssystemet, men det ska inte ses som en ambitionssänkning, eftersom procentmålen finns kvar "i bakgrunden."

Är det inte ett problem om regeringen inte är tydlig i kommunikationen till sina myndigheter?

-Som jag uppfattar det har regeringen varit tydlig i sin kommunikation till myndigheterna om hur det nya systemet ser ut. Sedan kan jag tycka att det skapar utrymme för otydlighet och osäkerheter utåt sett när det här målet inte finns kvar som ett utpekat mål, säger Fredrik von Malmborg.