Här är första bio-metanolen från svartlut

Doktoranden Caroline Häggström vid Luleå tekniska universitet är först i världen med att tillverkat bio-metanol från svartlut. Metanolen är framställd av syntesgas (en blandning av kolmonoxid och vätgas) som i sin tur är resultatet av förgasning av svartlut, en restprodukt från tillverkning av pappersmassa.

Den förgasade svartluten kommer från företaget Chemrec i Piteå som i många år arbetat med att utveckla en process för att tillverka biodrivmedel av svartlut.

- Mitt labb ligger vägg i vägg med Chemrec och en liten gasström leds in från Chemrecs förgasningsanläggning, säger Caroline Häggström.

Syntesgasen förvandlas efter rening till metanol i en liten katalytisk reaktor.

- Redan i höstas gjorde vi några droppar men nu har vi för första gången gjort en längre körning och tagit fram fyra deciliter och det är jättekul att det gått bra säger Caroline Häggström.

Att tillverka metanol från syntesgas är i sig ingenting nytt.

- Det är en beprövad teknik, men ingen har tidigare gjort det från svartlut, säger Caroline Häggström.

Projektet bedrivs tillsammans med Stiftelsen energitekniskt centrum i Piteå och finansieras av Energimyndigheten och i ett nästa steg ska resultaten analyseras.

Samtidigt byggs för första gången en större demonstrationsanläggning för att framställa biodrivmedlet DME av svartlut i anslutning till Smurfit Kappas pappersbruk i Piteå. Första steget i DME-framställningen är att göra metanol av syntesgas som sedan omvandlas till DME (dimetyleter).

Processen utvecklas av Chemrec i samarbete med katalysföretaget Haldor Topsöe.

- Vi öppnar demonstationsanläggningen i augusti och kommer att tillverka fyra ton DME per dag, säger Patrik Löwnertz, marknadschef på Chemrec.

Bränslet ska sedan användas i Volvos testflotta av 14 DME-drivna lastbilar.

Volvo är också koordinator för projektet med totalt sju parter och som stöds av EUs sjunde ramprogram och Energimyndigheten.