Gastrycket vrids åt: ”Får vi en kall vinter blir det katastrof”

2021-09-27 07:20  

Ryssarnas gasexport till Europa går på sparlåga. Det har skapat brist i Europa med skenande priser som följd. "Får vi en kall vinter i Europa, då blir det katastrof", säger Arne Österlind på Shepherd Energy, kapitalförvaltare och rådgivare på energimarknaden.

De skenande gaspriserna i Europa, en tredubbling på bara några månader, hänger främst ihop med ett minskat utbud från ryska Gazprom, framför allt exporten som går via Ukraina. Oktoberbokningarna från Ryssland ligger på ovanligt låga nivåer och de europeiska lagren är nu nere på historiska miniminivåer, enligt Shepherds chefsförvaltare Arne Österlind. Samtidigt drar invigningen av den nya gasledningen, Nord Stream 2, ut på tiden.

En allt mer väderberoende europeisk energimarknad är en annan förklaring, speciellt när det slutar blåsa.

En allmänt högre global efterfrågan på gas gör också sitt till. Bland annat börjar Brasilien dammsuga marknaden på amerikansk gas, som en konsekvens av låga nivåer i vattenmagasinen även där – gas som annars går på export till Europa.

Extraordinära åtgärder

I Storbritannien har de rekordhöga priserna på gas och el hamnat på högsta politiska nivå. En minister såg sig häromdagen tvingad att få människor att inte panikköpa produkter som riskerar ta slut, bland annat är det rejäl brist på kolsyra till öl och läsk. Kolkraftverk erbjuder sig nu att köra produktionen längre än tänkt.

Läs mer: Rekord för böjbara solceller – svensk expert: hopplös teknik

Likaså i många andra länder har el- och gasfrågan blivit glödhet. I Spanien, där folk gått ut på gatorna för att protestera mot de höga priserna, lanserade politikerna en något udda modell – energiföretagen som nu skär guld med täljkniv får pytsa in en del av vinsterna som staten sedan slussar vidare till konsumenterna. I Italien har regeringen beslutat att tillfälligtvis kapa systemkostnader som ligger ovanpå gas- och elpriset för att lindra hushållens räkningar.

Och än är det bara september. Blir vintern ovanligt kall i Europa, då blir det katastrof, enligt Arne Österlind. Han liksom andra bedömare utesluter inte att lokala strömavbrott kan bli en del av lösningen när kapaciteten inte räcker till.

Närmare gränsen

Skyhöga gaspriser får en direkt effekt på elpriset, också i Sverige även om vi inte har några gaseldade kraftverk. Gasen kostar i nuläget runt 70 euro per MWh, vilket omvandlat till el kan översättas till 140 euro per MWh, eller cirka 150 öre per kWh, enligt Österlind – vilket är ungefär så mycket tysk el kostat senaste tiden och som "importerats" till södra Sverige via de alltfler kablarna över gränserna. Handeln med el är också en viktig förklaring till att södra Norge i dagarna har de högsta elpriserna i hela Norden, ett land som badar i billig vattenkraft.

Det finns dock ingen kapacitetsbrist i det svenska elsystemet för närvarande, enligt Svenska Kraftnät.

Men det kan det bli – det pekar en del signaler på i nuläget. Betydligt mindre vatten i de nordiska vattenmagasinen och en allmän bristsituation på kontinenten, högt tryck i industrin med hög elkonsumtion som följd, mindre kärnkraft men i stället mer vindkraft gör elsystemet allt mer väderkänsligt.

– Vi kommer närmare och närmare marginalen, säger Arne Österlind.

Fakta: Elpriset i Europa

Så här ser elpriserna ut för tillfället i några europeiska länder, lördag 25 september (genomsnittliga cirkapriser i öre/kWh).

Norra Sverige, 57 öre/kWh

Södra Sverige, 105 öre/kWh

Södra Norge, 108 öre/kWh

Danmark (Jylland), 126 öre/kWh

Tyskland, 128 öre/kWh

Storbritannien, 156 öre/kWh

Frankrike, 147 öre/kWh

Källa: Epexspot

Olle Lindström/TT

Mer om: Gas Ryssland

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt