Energi
Frontalkrock mellan forskare och el-direktörer
Auktionera ut licenser och låt fler företag vara med och bygga ny svensk kärnkraft. Det föreslår Institutet för Näringslivsforskning i dag. Men det får elbolagsdirektörerna att se rött.
- Svensk kärnkraft är ålderstigen och behöver ersättas. Vi föreslår att rätten att bygga och driva nya kärnkraftverk ska auktioneras ut i ett öppet anbudsförfarande. Och det får bara finnas ett vanligt energibolag i varje konsortium.
Det säger de två forskarna Sven-Olof Fridolfson och Thomas Tangerås och menar att det finns ett utbrett missnöje och misstro mot det nuvarande samägandet mellan de tre energijättanrna Vattenfall, Fortum och Eon om de svenska kärnreaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn.
Samägandet ökar de tre energibolagens marknadsmakt och hindrar andra från att komma in, till exempel den elintensiva industrin som vill äga egna kärnreaktorer.
- Det finns risk för att de nuvarande ägarna underutnyttjar den befintliga kapaciteten eller underinvesterar i ny kapacitet för att kunna hålla elpriset uppe, säger Sven-Olof Fridolfson och Thomas Tangerås.
I rapporten Nuclear Capacity Auktions pekar de på att den svenska kärnkraftsindustrin är mindre effektiv än den finska.
Ända sedan 1980, efter kärnkraftsomröstningen och riksdagsbeslutet att svensk kärnkraft skulle avvecklas, har den svenska kärnkraften gått med lägre kapacitetsutnyttjande än den finska, som är ungefär jämgammal med den svenska.
- Skillnaden i kapacitetsutnyttjande motsvarar en kärnkraftsreaktor per år, säger Thomas Tangerås.
IFN-forskarnas misstro mot den svenska kärnkraftsindustrins vilja att driva sina kärnkraftverk på bästa sätt, retade upp många på det välbesökta seminariet på torsdagsmorgonen.
Vattenfalls Sverigechef Torbjörn Wahlborg dömde helt ut rapporten.
- Samägandet en i grunden utredd fråga och finns inte längre på dagordningen. Det är ett problem som inte finns. Märkligt att det tas upp nu.
- Det finns ingen ekonomisk vinning att hålla tillbaka produktionen i kärnkraftverken. Produktionspriset är mycket lägre än marknadspriset och det är lönsamt att producera så mycket el som möjligt.
- För det tredje är auktioner ingen lösning på ett eventuellt investeringsproblem. Problemet är att ny kärnkraft är dyr och få är beredda att investera i dag. Och att delta i en auktion kostar flera miljarder kronor projektbeskrivning.
- För det fjärde har vi inga problem att släppa in den elintensiva industrin i en ny reaktor.
Ingenting i forskarrapporten föll publiken på läppen, särskilt inte kravet att reaktorägarna ska tvingas sälja en del av produktionen i förväg i så kallade virtual power plant-auktioner.
- På så sätt kan ägarnas marknadsmakt minska, säger Thomas Tangerås.
Publikens frågor om vem som ska bestämma när nuvarande reaktorer ska stängas och om nuvarande reaktorägare ska få betalt för att släppa in nya ägare och nya reaktorer på den mark som man äger, lämnades obesvarade.
Ladda ned rapporten Nuclear Capacity Auctions här.
Äldsta reaktorn beställdes 1965
Partiledarna i de fyra regeringspartierna kom den 5 februari 2009 överens om att "förlänga kärnkraftsparantesen" och tillåta nya reaktorer i Sverige.
Så här formulerade man sig i åtta punkter.
1. Ansökningar om effekthöjningar kommer att prövas på samma sätt som hittills.
2. Kärnkraftsparentesen förlängs genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser. Tillstånd ska kunna ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.
3. Avvecklingslagen avskaffas. Förbudet mot nybyggnad i kärntekniklagen tas bort. En utredning tillsätts för att utforma en kärnkraftslagstiftning som ger förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften.
4. Den samhälleliga prövningen av nya kärnkraftsprojekt görs i samband med tillståndsgivningen. Försörjningstrygghet är en av grunderna för prövningen.
5. Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.
6. Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.
7. Atomansvarslagstiftningen anpassas till den uppdaterade Pariskonventionen och dess tilläggsprotokoll. Det innebär att reaktorägarna i ökad omfattning får ta ansvar för kärnkraftens risker. Frågan om det obegränsade skadeståndsansvaret utreds i samband med utredningen om en ny kärnkraftslagstiftning.
8. Försöket att lösa upp samägandet av de svenska kärnreaktorerna fullföljs.
Oskarshamn 1 är Sveriges första kommersiella kärnkraftverk. Det beställdes den 14 juli 1965 och ordern gick till dåvarande Asea. Anläggningen fasade in på kraftnätet första gången 1971 och invigdes 1972.
Mellan åren 1993 och 1995 pågick en omfattande renovering av O1, kallad Projekt Fenix. Projektet blev mycket uppmärksammat eftersom man för första gången utförde arbeten inne i en reaktortank som varit i drift. Under Fenix gjordes också en utredning kring framtida moderniseringsbehov. Detta ledde till två ytterligare moderniseringsprojekt, Max och Mod.
Projekt Max genomfördes 1998 och bestod av fem delprojekt, däribland byte av moderatortank, moderatortanklock och ångskalventiler. Projekt Mod genomfördes 2002 och omfattade ett nytt säkerhetskoncept, nytt styrsystem och reaktorskyddssystem, ombyggnation av kontrollrummet och en ny turbin. Turbinbytet innebar en verkningsgradsförbättring med 22 MW.
Maxeffekt brutto 492 MW. Bästa produktionsår 2004 med 3,5 TWh.
Källa: OKG
