Energi

Forsmark eller Oskarshamn? Svaret kommer om 90 dagar

Borrhålskarta Laxemar-Simpevarp.
Borrplatskarta Forsmark.
Saida Laârouchi Engström. Foto: Anders Kollberg/SKB
Kärnbränslet består av små "kutsar" som staplas i rör till bränslestavar som sänks ned i reaktorn.
Skiss över vägen från reaktor, mellanlager, inkapsling och slutförvar.
Kopparkapslarna bäddas in i lera. Förvaras stående eller liggande.

I över 30 år har de svenska kärnkraftbolagen sökt efter bästa stället att gräva ned 12 000 ton utbränt kärnbränsle. Till midsommar kommer beskedet.

Publicerad

- Vi är i stort sett klara med de sista beräkningarna och kommer att kunna ge ett besked i midsommarveckan, säger Saida Laârouchi Engström.

Hon är ansvarig för miljökonsekvensfrågor och tillståndsfrågor på SKB, som är kärnkraftsbolagens gemensamma företag för hantering av bränsle och avfall.

Av fjorton platser blev två kvar
En efter en har de möjliga platserna för slutförvaring av använt kärnbränsle fallit bort.

I de första geologiska studierna mellan 1977 och 1985 tittade man på 14 områden från norr till söder.

Under 1990-talet var men nere i tio möjliga platser - Storuman, Malå, Östhammar, Älvkarleby, Tierp, Nyköping, Oskarshamn och Hultsfred.

Nu är det bara ett skogsområde i närheten av Forsmarks kärnkraftverk och ett område i Laxemar nära Oskarshamns kärnkraftverk som är aktuella.

Här är de geologiska förhållandena de rätta och här är kommuninvånarna positiva till projektet.

- Säkerhet och frivillighet är nyckelord i lokaliseringsarbetet. I några fall har kommuninvånare ställt sig avvisande till våra undersökningar och då har vi avstått. Sedan finns det platser som vi själva valt bort av säkerhetsskäl, säger Saida Laarouchi Engström, som varit engagerad i projektet ända sedan slutet av 1990-talet.

Investeringar på över 40 miljarder
Det är stora pengar och många arbetstillfällen som står på spel.

1. En fabrik för tillverkning av kopparkapslar ska byggas. Investering och drift i 30 år går på cirka 8 miljarder kronor. 25 personer kommer att vara fast anställda under överskådlig tid.

2. En fabrik för själva inkapslingen av det utbrända kärnbränslet. Investering och drift i 30 år beräknas till ungefär 5 miljarder kronor. Fabriken kommer att sysselsätta 30 fast anställda.

3. Själva slutförvaret 450-500 meter ner i urberget är det i särsklass största projektet. Investeringen är i 20- miljardersklassen. 700 personer kommer att vara engagerade i själva bygget under sju år. Därefter kommer slutförvarsanläggningen att ha 225 anställda.

4. Dessutom ska den nuvarande anläggningen i Forsmark för att ta hand om lågaktivt avfall, så kallat driftavfall från sjukhus och kärnkraftverk, byggas ut.

Clab och Ink i Oskarshamn
Det är redan klart att inkapslingsanläggningen "Ink" kommer att ligga i Oskarshamns kommun, i anslutning till mellanlagret Clab.

I Clab förvaras allt utbränt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken i stora bassänger där det ligger och svalnar till hanterlig temperatur på 200 grader.

- Det är mest praktiskt att ha inkapslingsanläggningen nära Clab. Man slipper långa transporter, säger Saida. Laârouchi Engström.

Clab fullt 2020
Varje år byts en femtedel av reaktorhärdarna ut och de utbytta bränslestavarna placerar i Clab för nedkylning i 25-30 år.

- 2020 är Clab fullt. Innan dess måste börja ta hand om de första bränslestavarna från 1970-talet och flytta dem till slutförvaring, säger Saida Laârouchi Engström.

Besvikelsen kommer att bli stor i den kommun som går miste om slutförvarsanläggningen.

- Men vi överger ingen. Vi kommer att kunna fördela investeringar och arbetstillfällen på ett bra sätt, säger hon.

Samma slutförvarsmetod i Finland
I Finland, som ska använda samma metod för slutförvar som Sverige, har man redan bestämt sig för plats och redan börjat borra i berget.

Valet i Finland stod, liksom nu i Sverige, mellan två platser i anslutning till befintliga kärnkraftverk – Olkilouto och Lovisa.

Det blev Olkiluoto, där det i dag finns tre kärnreaktorer och där en fjärde håller på att byggas.

Men innan man kan börja med slutförvaringen måste det slutliga beslutet om slutförvaring fattas.

- Jag tror att Sverige och Finland kommer i mål ungefär samtidigt, säger Saida Laârouchi Engström.

32 års förberedelse

1977-1985: Kartläggning av berggrunden i 14 typområden i Sverige.

1986-1992: Fortsatta översiktsstudier.

1993-2002: Förstudier på 8 platser.

2002-2008: Platsundersökningar i Oskarshamn och Östhammar (Forsmark)

Juni 2009: Val av plats för slutförvarsanläggningen.

2010: Ansökan om slutförvaring och inkapsling enligt Kärntekniklagen KTL samt Miljöbalken MB.

2013: Regeringen ger klartecken att börja bygga.

2020: Slutförvaring i berget påbörjas.