Energi
Finansieringen av brittiskt kärnkraftverk tryter
Storbritanniens nya kärnkraftverk Hinkley Point kan vara i farozonen på grund av franska energibolaget Arevas ekonomiska kris.
Efter franska Arevas vinstvarning i veckan anser marknadsbedömare nu att bolaget kan få svårt att finansiera sin del i byggandet av Storbritanniens nya kärnkraftverk, Hinkley Point. Det senare väntas kosta omkring 290 miljarder kronor.
Enligt företaget kan man inte längre räkna med sina tidigare presenterade vinstmarginaler i år på grund av problemen som man brottas med i Finland.
Den reaktor som bolaget uppför vid det finska kärnkraftverket Olkiluoto är nio år försenad. Och beställaren TVO (Industrins kraft) och byggkonsortiet Areva-Siemens kräver varandra på skadestånd i miljardklassen sedan flera år tillbaka.
Arevas andel av Hinkley Point-projektet, som innehåller två nya reaktorer, uppgår till 10 procent, eller cirka 29 miljarder kronor. Men analytikerna är alltså tveksamma till om bolaget klarar sitt åtagande. Franska energibolaget EDF står för 45-50 procent av projektet medan statliga kinesiska kärnkraftsintressenter står för resten av finansieringen.
EDF uppges därtill redan ha börjat diskutera medfinansiering med ett stort saudiarabiskt energibolag.
Även Arevas pågående byggnation av en ny reaktor vid kärnkraftverket Flamanville i Frankrike är kraftigt försenad. Här bygger man en reaktor som ska använda tekniken EPR, European Pressurized Water Reactor, för tryckvattenreaktorer. Liknande teknologi planeras även för Olkiluoto-3 och reaktorerna vid Hinkley Point.
Hinkley Point är ett prestigefullt flaggprojekt - och Arevas kris borde väcka till oro inom den brittiska regeringen, menar bland andra Peter Atherton, energimarknadsexpert på analysföretaget Liberum Capital i London;
-Om jag satt i Whitehall (red anm: brittiska regeringsbyggnaden) skulle jag vara livrädd. Areva har designat och bygger de två första EPR-reaktorerna i Europa och bägge projekten har gått katastrofalt fel, säger han till Guardian.
Reaktorerna vid Hinkley Point ska enligt planerna börja byggas år 2023 och får vardera en effekt på 1,6 gigawatt.