Färre elavbrott med smart nät

Under fyra år har Gotland varit ett labb för smarta elnät. Nu är projektet avslutat och deltagarna har summerat resultaten.

Ett av de övergripande målen var att få öns elnät att svälja mer vindkraft, utan att bygga nya ledningar till fastlandet. Resultaten visar att det är möjligt, genom att förmå hushållen att förskjuta en del av sin energianvändning.

Från början var ambitionen att 2 000 hushåll skulle ingå i smarta elnät-projektet. Men många valdes bort längs vägen, bland annat för att de hade komplicerade värmesystem eller satt fast i långa elavtal. I slutänden blev det drygt 200 hushåll som lät ett automatiskt system styra uppvärmning av bostad och varmvatten.

Dessa hushåll har flyttat 10 procent av sin energianvändning från tider med stor belastning på elnätet till tider med mindre belastning. På så sätt har man inom projektet beräknat att ytterligare 5 MW vindkraft skulle kunna installeras på Gotland.

– Det målet har vi nått med råge, säger Mattias Wedberg, projektledare på Smart Grid Gotland.

I ett mindre område av Gotland, mellan Bäcks och Källunge, har elnätet blivit särskilt smart. Där har ett nytt kontrollsystem installerats med sensorer som snabbt ska kunna upptäcka fel. Systemet föreslår därefter vilken åtgärd som ska vidtas.

Läs mer:

Det automatiska kontrollsystemet kördes parallellt med den manuella styrningen.

– Vi ville undersöka om det skulle gå att göra helautomatiskt, berättar Karl Bergman, forskningschef på Vattenfall.

Det visade sig att människa och system ofta kom fram till samma slutsats. Men kontrollsystemet var betydligt snabbare. Medan människan behövde tre minuter kunde systemet föreslå åtgärd inom 25 sekunder.

Vattenfall driver redan ett nytt projekt i Dalsland med samma teknik, för att avgöra i vilka lägen som det är kostnadseffektivt att installera systemet.

– Ska man göra det på hela elnätet är det många ställen tekniken ska sättas in på. Då krävs betydande investeringar, säger Karl Bergman.

I kontrollsystemet ingår även fjärrstyrda zonbrytare som kan begränsa följderna av ett strömavbrott. Om ett fel uppstår på nätet kan zonbrytarna leda om elektriciteten för att isolera felområdet så att så få hushåll som möjligt berörs av avbrottet.

Den nya tekniken kunde minska elavbrotten hos kunderna i området med 27 procent. Zonbrytarna styrdes i projektet manuellt, men kan i framtiden fungera helt automatiskt.

– I framtiden kan vi få självläkande nät, men vi är inte där ännu, säger Karl Bergman.

I samma område har även den senaste generationens smarta elmätare från Schneider Electric installerats hos cirka 1 200 hushåll. Mätarna skickar kontinuerligt data om elkvaliteten och hushållens elanvändning till Schneiders insamlingssystem och till nätbolaget.

– Tack vare de smarta mätarna kan vi på ett kostnadseffektivt sätt bygga system för realtidsövervakning av lågspänningsnätet med bättre och snabbare felanalys, som resulterar i kortare avbrott och bättre service till kunderna, säger Rolf Österberg, projektledare på Schneider Electric, i ett pressmeddelande.

Smarta elnät-projektet på Gotland har samlat flera olika aktörer och haft högtflygande ambitioner. Men några av planerna har fått skrotas längs vägen när projektet inte fick de EU-medel man hade räknat med.

Läs mer:

Till exempel blev energilagret med litiumjonbatterier aldrig av. Det skulle ha lagrat överskottsenergi från vindkraften, men projektet fick aldrig fram de 60 miljoner kronorna som krävdes.

– Nu blev det i stället teoretiska studier som fick visa att man skulle kunna integrera mer vindkraft, säger Mattias Wedberg.

Planen var också att ett 20-tal företag och lantbruk skulle delta i projektet. Genom smarta styrsystem skulle energisnåla processer prioriteras när elpriset var högt och energikrävande processer köras när elpriset var lågt.

Men några sådana företag och lantbruk lyckades smarta elnät-projektet inte få tag på.

– Vi försökte, men det var väldigt svårt att hitta industrier och lantbruk som kunde stänga av sin elförbrukning. Så vi fick ge upp den tanken, berättar Mattias Wedberg.

Företagen som står bakom projektet är dock mer än nöjda med resultaten från experimenten på Gotland.

– Runt om i världen planeras hundratals smarta städer och smarta elnät som verkligen kan minska miljöpåverkan. Detta projekt kan i högsta grad hjälpa till vid dessa byggen och skapa exportmöjligheter för svenska företag, säger Mattias Wedberg.