Energi
EU trappar upp jakten på koldioxidbedragare
I Tyskland har polisen slagit till mot 50 företag misstänkta för bedrägerier med utsläppsrätter. Och i Sverige är man på väg att täppa till kryphålen.
Handel med utsläppsrätter har blivit momsbedragarnas nya kelgris.
Med några knapptryckningar på datorn kan bedragaren sätta igång en "karusellhandel" med utsläppsrätter i ett enda syfte – att lura de europeiska länderna på momspengar.
Både svenska rikskrim och skatteverket är inkopplade för att få stopp på bedrägerierna. Men det kan i slutändan bli finansminister Anders Borg som löser problemet.
- Det kommer troligen bli så att momsplikten på utsläppsrätter läggs på köparen i stället för hos säljaren och då har vi löst problemet med de så kallade karusellbedrägerierna, säger Torbjörn Larsson på Skatteverkets revisionssektion till Ny Teknik.
Så har ett par länder i EU redan gjort, bland annat Nederländerna.
Frankrike och Storbritannien har valt att helt slopa momsplikt på utsläppsrätter för att komma åt problemet.
Riksrazzia i Tyskland
I Tyskland, med sina många kolkraftverk och många utsläppsrätter, är karusellproblemet gigantiskt.
Polisen och skattemyndigheterna slog för två veckor sedan till mot ett 50-tal företag och 150 enskilda personer som misstänks ha deltagit i ett omfattande karusellbedrägerier.
Enligt den tyska polisen kan det aktuella momsbedrägeriet uppgå till 180 miljoner euro.
Det räcker med tre företag i två olika europeiska länder för att sätta igång en karusellhandel, men oftast är det fler än så involverade.
Förlorare: Staten
Karusellen börjar med att ett företag i ett land säljer utsläppsrätter till ett företag i ett annat land. I den transaktionen betalas ingen moms.
I nästa transaktion läggs moms på affären. Köparen betalar moms till säljaren, men säljaren betalar aldrig in någon moms till staten.
Köparen drar helt lagligt av den moms han betalat.
Den här kedjan kan göras längre än så här. Varje säljare lägger på moms på affären men betalar aldrig in några momspengar till staten.
Varje köpare drar i sin tur av den moms han betalat och det sista företaget i kedjan säljer utsläppsrätten till ett företag utomlands, kasserar in hela beloppet för utsläppsrätten och får tillbaka momspengar från skattemyndigheten i det egna landet.
Förlorare är de europeiska länderna som hela tiden betalat ut momspengar utan att få in någon moms under karusellens gång.
Polisen och skattemyndigheterna
- Vi har kontakt med både rikskrim och skatteverket om det här, säger Andreas Pettersson på Energimyndigheten som administrerar SUS, det svenska registret som administrerar handeln med utsläppsrätter.
Tidigare i år enades EU:s finansministrar att tillåta så kallad omvänd momsplikt, att köparen ska redovisa momsen och inte säljaren. Då kan inte säljaren ta momspengarna och försvinna.
Och så blir det troligen i Sverige.
Uppdaterad artikel
Handel med utsläppsrätter
Handel med utsläppsrätter för koldioxid omfattar drygt 730 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion.
Totalt berörs cirka 13 000 anläggningar i hela EU motsvarande cirka 40 procent av de totala utsläppen av koldioxid inom unionen.
På EU-nivå tas en rad initiativ för att utveckla utsläppshandeln så att fler länder, samhällssektorer och växthusgaser ska kunna omfattas.
Alla försäljningar och inköp av utsläppsrätter ska registreras i ett särskilt nationellt register för utsläppsrätter (i Sverige SUS).
SUS administreras av Energimyndigheten och används bland annat för att varje år ställa samman statistik över företagens årliga utsläpp och hur utsläppen kompenserats med utsläppsrätter.
Läs mer om utsläppsrätter på Energimyndighetens sajt.
