Eldrift i gruvan ska få bort koldioxiden

2020-01-20 08:36  

Gruvbolaget LKAB är den fjärde värsta koldioxidutsläpparen i Sverige. Men nu ska bolaget bli rent. 650 000 ton som nu släpps ut varje år ska ned till noll.

LKAB låg som nummer fyra på listan över de värsta koldioxidutsläpparna i Sverige 2018. 650 000 ton koldioxid kom ut i luften vid brytning i Kiruna, Svappavaara och Malmberget.

Utsläppen kommer från maskiner som används i driften och pelletsverk som förvandlar malmen till små järnmalmskulor under hög temperatur. I dag drivs pelletsverken med fossila bränslen, säger Markus Petäjäniemi, marknads- och teknikdirektör i LKAB.

Malmen i gruvan kommer att ta slut om tio, femton år på de nivåer som nu bryts, och därför måste LKAB gå djupare ned i berget. Då byggs en helt ny infrastruktur nere i gruvan. Sveriges klimatmål innebär att driften måste ske utan utsläpp framöver, och LKAB sätter i gång med tester och planer redan nu, vilket Ny Teknik har skrivit om tidigare.

Testgruva

LKAB bygger en särskild testgruva i Kiruna för ändamålet, berättar Petäjäniemi.

– Vi vill kunna demonstrera fysiskt hur det går till, inte bara genom datormodeller.

Det handlar dels om automation och transporter djupt nere i berget som ska drivas med el i framtiden, dels om hur malmen tas om hand då den tagits upp. Brytning och transporter står för ungefär hälften av utsläppen, och pelletsverken för andra halvan. I båda processerna ska utsläppen bort genom eldrift och alternativa bränslen.

Pelletsverk slukar energi

LKAB har som specialitet att göra pellets av malmen, och det är energikrävande. I dag drivs LKAB:s pelletsverk i Malmberget med olja, och de i Kiruna och Svappavaara med kolpulver.

– I ett första steg ska vi börja testa att använda biooljeteknik, och använda tallolja, som är en restprodukt från pappers- och massaindustrin. Den är inte helt koldioxidfri, men vi ska utveckla tekniken vidare mot vätgas och plasmateknik, berättar han.

Läs mer: LKAB siktar på el för att bli koldioxidfri

Plasmatekniken innebär direktverkande el.

– Vi har ett elöverskott här i Norrbotten från vind och vatten. Det är unikt för oss, vi har malm, vi har energi och vi har ståltillverkning i samma region. Vi ska skapa en värdekedja med fossilfri produktion.

Fast övergången sker inte bums. Det tar tid att utveckla fossilfri gruvdrift, och först 2045 räknar Markus Petäjäniemi med att övergången är helt klar.

– Men vi kommer att ha delmål, och sänker våra utsläpp successivt.

Kunder vill betala

Utvecklingen kommer dock att kosta en del. LKAB räknar med några miljarder kronor totalt. Dessutom deltar LKAB i Hybrit-projektet tillsammans med SSAB och Vattenfall, som syftar till att göra ståltillverkningen helt fossilfri. Det kostar totalt en miljard per år, och LKAB står då för en del av detta. Sammantaget får alltså LKAB lägga stora summor på fossilfri utveckling. Kanske kan man undra vad kunderna kommer att tänka om det, och om de är villiga att betala för det.

– När vi har pratat med marknaden så har det sagts att man är det. Men återstår att se om det bara är läpparnas bekännelse. Jag tror inte att den här omställningen kommer att hända utan politiska styrmedel, säger Markus Petäjäniemi.

Fakta: Järn, stål och koldioxid

Totalt var Sveriges koldioxidutsläpp (koldioxidekvivalenter) under 2018 51,8 miljoner ton.

Listan över de värsta koldioxidutsläpparna i Sverige toppas av stål- och järnindustrin, totalt 5,7 miljoner ton. Som en jämförelse var utsläppen från inrikes transporter 18,8 miljoner ton.

Ståltillverkaren SSAB ligger i topp på listan, och LKAB som nummer fyra.

Både SSAB och LKAB satsar nu på att göra sin tillverkning fossilfri.

Källa: Naturvårdsverket, LKAB, Hybrit-projektet

Johanna Cederblad/TT

Mer om: Koldioxid Eldrift

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt