Det lyser fortfarande i Japan

Körsbärsblomningen har just nått sitt maximum i Tokyo. Det firas i varenda park. Folk sitter på blå presenningar, beundrar blommorna, äter och dricker under värdiga former. Det firas extra mycket i år, för 2011 präglades av den stora jordbävningen, tsunamin och kärnkraftskatastrofen.

Om det finns en elförsörjningskris, så syns den sannerligen inte.

Det är bländande belysning i affärerna, helt obehövlig belysning är vanlig, neonskyltarna i nöjesdistriktet Ginza är lika enorma som vanligt och den japanska seden att ha eluppvärmda toalettsitsar är mycket utbredd.

Det finns inga restriktioner för elanvändningen och det pågår ingen sparkampanj i april.

Tetsunari Iida är energiprofessor, direktör för en stiftelse och ett institut, båda med inriktning på förnybar energi. Han har också tunga offentliga expertuppdrag. Han är bland annat med i den kommitté för näringsdepartementet, Meti, som i sommar ska föreslå en ny energipolitik. Hur det ska bli i stället är minst sagt oklart.

– Det är inte en kommitté. Det är ett slagfält, säger han och skrattar.

Den kortsiktiga utvecklingen är minst lika spänningsfylld.

I mitten av april har Japan bara en enda reaktor i drift. Hur många reaktorer blir det i sommar?

Svaret kommer snabbt och tveklöst:

– Noll.

Det är stöddigt sagt. Flera andra källor försäkrar samtidigt för Ny Teknik att regeringen kommer att trycka på mycket hårt för att få i gång reaktorerna.

Två dagar efter intervjun beslutar regeringen att det är lämpligt att återstarta två reaktorer i västra Japan.

Men regeringen misslyckas med att övertala guvernören för regionen. Industriminister Edano fick först medge att det skulle bli en tillfällig period utan kärnkraft och sedan be om ursäkt även för det uttrycket.

Det är omstritt vem som egentligen beslutar om återstart. Kan regeringen köra över lokalpolitikerna?

Iida funderar ett ögonblick, men slår sedan fast att inget kraftbolag – Japan har 10 regionala monopol – skulle överväga att starta en reaktor mot guvernörens vilja.

Japan har sin effekttopp på eftermiddagar i augusti på grund av all luftkonditionering. 2010 fick Japan 29 procent av sin el från kärnkraft.

Hur ska det gå utan den?

– Inget problem, säger Iida. Det finns tillräckligt med termisk kraft.

Augusti 2011 minskades både effekt och energi med 20 procent. Det gick, om än med gammaldags, inte så smarta, kommandometoder, konstaterar Iida.

Kraftbolagen fick ett sparbeting på 15 procent. Bland annat fick många ändra arbetstider och uppmanades att inte bära slips för att klara högre temperaturer.

I nio av de tio elområdena, däribland Tokyo, har kraftbolagen visat att de kan klara sig utan kärnkraft.

Inför sommaren är enda problemet Kansai i väster, norr om Kyoto och Osaka. Det var där regeringen försökte få i gång två reaktorer, vardera med effekten 1,1 GW.

– I Kansai-regionen är effektbehovet max 30 GW, säger Iida. Den översta gigawatten behövs bara tio timmar på hela året.

För att undvika den toppen krävs enligt Iida inget annat än en stark prissignal, dels för att minska användningen under dessa korta perioder, dels mobilisera effektreserven.

Oberoende elproducenter ute i industrin har ledig kapacitet, men svaga incitament att använda den. De har totalt hela 60 GW kapacitet, av 200 totalt i hela Japan. Det bör enligt Iida gå att få fram 2-5 GW extra på det sättet.

Går det att fixa till augusti?

– Ja, de finns ju redan där.

Mer termisk kraft betyder mer naturgas (och kol). Hela gasnätet försörjs med LNG-tankers.

Gasnätet räcker för att klara ökad elproduktion, enligt Iida.

Gaskraften byggs också ut, liksom solcellerna.

– Förra året byggdes 1,2 GW solceller och prognosen för 2012 är 6 GW, säger Iida.

Solceller dyker upp lite överallt i Japan, både på landet och i nybyggda villaområden. Solkraften ger mest ungefär när luftkonditioneringen går som mest, så det kan få en viss betydelse redan i sommar.

Iida, som har en lång bakgrund inom förnybar energi, bland annat vid Lunds universitet, låter ändå inte helt lycklig över denna solcellsboom.

– Jag är inte säker på att det är hållbart att bygga ut i den takten.

En stor utbyggnad av vindkraften förutsätter att man bryter upp elmonopolen, säger han också.

Ny Teknik försöker få honom att säga något om vilka reaktorer, om några, som aldrig kommer att återstartas. Men han spekulerar ogärna.

Är bridreaktorn Monju definitivt död?

– Jag hoppas det. Jag tror det. Det är en reaktor för ingenting. Den producerar bara avfall.

Går det att återstarta någon av de sex återstående reaktorerna i Fukushima? Guvernören har ju sagt att det är otänkbart?

– Han säger ju det. Men han är vald med stöd från Epco (Tokyo Electric) och personlig vän till ledningen.

Kommer Japan att dra sig ur fusionsprojektet Iter?

Det tror inte Tetsunari Iida, fast han ser fusionen som ett skämt och en leksak och helt irrelevant i energipolitiken.

Iida började som kärnkraftsingenjör, både i industrin och i inspektionen Nisa. Den senare beskriver han som en fasad och Hollywood-kuliss.

Han vill inte säga något om svensk kärnkraftssäkerhet, men anser i övrigt att Japan har mycket att lära av Sverige och Danmark när det gäller avreglering av elmarknaden, koldioxidskatter, utbyggnad av förnybar energi och energieffektivisering.

Kan Sverige lära något av Japan för sin energipolitik?

– Jag har faktiskt gått igenom det ganska noga med en person från svenska ambassaden. Svaret är nej, det finns ingenting, säger han med ett skratt.

Enligt Iida finns det en motsättning mellan kärnkraftsavveckling och klimatmål i Japan ?i alla fall på kort sikt. Han anser att man måste ta kärnkraften först, även om det innebär att klimatmålen tar ett antal år längre att nå och det är vad han har föreslagit i kommittén.

Men trots att kärnkraften minskade kraftigt 2011 var bränsleimporten ungefär oförändrad, påpekar han. Så utsläppen kan inte ha ökat så mycket.