Energi
Desperat jakt på läckor i Fukushima
Japanerna försöker desperat stoppa de 300 ton höggradigt radioaktivt grundvatten som varje dag läcker ut i Stilla havet från den havererade kärnkraftsanläggningen Daichi i prefekturen Fukushima på Japans ostkust. Foto: Scanpix
– Läget är synnerligen allvarligt eftersom man inte har några säkra svar på vilka åtgärder som fungerar. <br/>
Det säger professorn i strålningsbiologi Mats Harms-Ringdahl om de japanska försöken att stoppa höggradigt radioaktivt grundvatten från Fukushima att rinna ut i Stilla havet.
Japanska regeringstjänstemän uppgav i veckan att 300 ton höggradigt radioaktivt grundvatten varje dag nu beräknas läcka ut i Stilla havet från den havererade kärnkraftsanläggningen Daichi i prefekturen Fukushima på Japans ostkust.
Läget betecknas som så allvarligt att regeringen nu är villig att skjuta till statliga medel för att hjälpa kärnkraftsoperatören Tepco hantera läckaget.
Att frysa jordmassor för att åstadkomma en vattentät vägg runt om reaktorerna 1-4 nämns återigen upp som en lösning som centralregeringen kan tänka sig att finansiera.
Första gången den togs upp var i slutet av maj i år, då det japanska ingenjörsföretaget Kajima presenterade en färdig plan för Tepco och regeringen. Kajima uppgav då att metoden skulle kunna minska läckaget till 100 ton vatten per dag.
Frysning av jord sker exempelvis vid tunnelbyggen men uppges inte tidigare ha använts på det vis som man nu diskuteras. Enligt uppgift hoppas regeringen och Tepco kunna ha en frusen vägg klar någon gång mellan april och september 2015. Projekt tros kosta tiotals miljarder yen - ingen exakt summa har kommit från officiellt håll.
Mats Harms-Ringdahl, verksam vid Centrum för strålskyddsforskning vid Stockholms universitet till Ny Teknik, följer noga utvecklingen i Fukushima.
Att radioaktiviteten i havet utanför kärnkraftverket nu stiger tror han beror på att de reservoarer man haft för att hantera inläckande grundvatten nu är närapå fyllda. Bland annat har man byggt en vägg med stålpelare mellan hamnen och havet, som håller på att färdigställas. Det kan liknas vid ett stort dike där stora mängder förorenade mängder med grundvatten samlats.
Om lösningen att frysa jordmassor, säger han:
– Jag tror att de letar desperat efter olika lösningar eftersom man inte har säkra svar på att några av de lösningar som man har under konstruktion eller på ritbordet faktiskt fungerar.
Tepco har också planer på att försöka frysa vatten i de radioaktiva rörledningarna, i syfte att plombera dem och hindra vatten från att rinna igenom dem och kontamineras. Man ska nu, det närmaste halvåret, göra försök med att frysa det radioaktiva vattnet. I en lägesrapport från den 22 juli nämnds dock att den höga salthalten i vatten kan vålla problem vid frysningen.
– Det tyder på att man kyler reaktorerna med saltvatten från Stilla havet, säger Mats Harms-Ringdahl.
Andra åtgärder som pågår är att Tepco sprutar in kemikalier i marken på anläggningsområdet för att stoppa läckagen. Enligt 22-julirapporten har man hittills gjort 75 av planerade 231 injektioner. Vilka ämnen som används är okänt.
Tepco planerar också att pumpa upp tonvis med kontaminerat grundvatten från brunnar inom anläggningsområdet och sedan rena det från radioaktiva isotoper.
Omkring 1000 ton vatten från de bergiga omgivningarna kring anläggningen rinner varje dag ned till Stilla havet och 400 ton kontamineras när det passerar igenom de trasiga reaktorbyggnadernas källare och rörledningar, enligt den japanska naturvårdsmyndigheten.
– Riskfrågan har inte med volymerna i sig att göra utan gäller hur stor aktivitet som kommer ut, konstaterar Mats Harms-Ringdahl. Han bedömer att problemen med läckaget av det radioaktiva grundvattnet kommer att fortsätta under "överskådlig tid".
I en del borrhål som Tepco gjort för att analysera grundvattnet i närhet av reaktor 1 och 2 har man uppmätt så höga halter som 400 000- 500 000 becquerel av tritium per liter vatten.
– Det är väldigt, väldigt högt. Men vattnet späds snabbt ut när det kommer ut i Stilla havet. Men jag tror inte att det kommer att bli någon ekologisk katastrof för människor eftersom utspädningseffekterna är så snabba och stora. Däremot kommer fiskenäringen påverkas och de som bor i området får sin livskvalitet påverkad av katastrofen under lång tid framöver, säger han. Han betonar att det är viktigt att gränsvärdena för livsmedel följs.