De vill borra sig in i magman på Island – siktar på ny geotermisk energi

Nästa år ska islänningarna börja borra ett hål 2 100 meter djupt. Målet är att göra något som ingen tidigare lyckats med: att avsiktligen nå magma. 

Väl där är syftet att lyckas göra mätningar i den varma smälta bergmassan som finns i jordens inre.

Projektet heter Krafla Magma Testbed och ska försöka nå en magmakammare. I sådana kammare samlas magma i stora kvantiteter inför stundande vulkanutbrott. Ett problem med att nå magmakamrarna har tidigare varit att man inte har kunnat lokalisera dem särskilt precist, skriver tidskriften New Scientist.

Men här har det isländska projektet haft tur. Idén föddes 2009, av en slump. Då borrade man nämligen vid kalderan Krafla på Island. En kaldera är en stor fördjupning som blir kvar när en vulkan kollapsar.

Mellan 1975 och 1984 hade Krafla nio utbrott och var därför ett välstuderat område. Studier föreslog att det kunde finnas en magmakammare 4 500 meter ner i marken. 2008 började det isländska kraftbolaget Landsvirkjun borra, de ville då nå ett djup på 4 000 meter. 

Syftet med det projektet var att utvinna energi men utan att nå magman. Men på runt 2 000 meters djup fick de problem med borren. Prover från borrhålet innehöll obsidian, en bergart som bildas när magma stelnar snabbt.

– När vi borrade in i magma så var det helt oväntat, säger Bjarni Pálsson, chef över geotermisk utveckling på Landsvirkjun, till New Scientist.

Sensorerna ska släppas ner i magman 

Något annat som ansetts problematiskt med att borra in i magma är risken att orsaka vulkanutbrott. Det isländska kraftbolaget visade, om än oavsiktligt, att det inte blev resultatet. Borrhålet täpptes senare igen efter att man behövt kyla den överhettade borren med kallt vatten.

Efter detta startades således projektet Krafla Magma Testbed och nästa år är tanken att de ska börja borra. Det första hålet är tillägnat forskningsprojekt. De ska släppa ner olika sensorer direkt i magman och lämna dem där så länge det går med förhoppningen att få ut data om den smälta bergmassan – något som tidigare inte gjorts.

När borrhuvudet möter magman kommer bergmassan stelna och bilda obsidian som då omsluter sensorerna. När bergarten värms upp igen kommer sensorerna att kunna hamna nere i magman. 

Projektet ska också försöka mäta hur temperaturen ändras när de borrar ner genom berget och når fram till magman.

Forskarna hoppas också kunna lära sig mer om vulkanutbrott och hur man förutspår dem. Borrhålet ska enligt forskarna möjliggöra olika tester där de förhoppningsvis kan lära sig förstå signalerna som kan uppstå i samband med vulkanisk aktivitet bättre.

Geotermisk energi ska utvinnas 

Projektet ska utöver detta bidra till en ny sorts geotermisk energi, en magma-nära sådan. Ett till hål för att testa detta ska borras där varmt och högt trycksatt vatten ska kunna utvinnas för att driva turbiner.

Innan Landsvirkjun nådde magma vid borrningen 2009 hade de stött på geotermiska vätskor på runt 900 grader Celsius och med ett tryck 500 gånger atmosfärstrycket. Det gav runt tio gånger mer energi än ett vanligt borrhål, enligt New Scientist.

Det är inte heller nödvändigtvis så att man behöver borra djupare för att kunna utvinna energin än vid annan geotermisk energiutvinning. Geotermiska kraftverk på Island har borrhål som sträcker sig 2 500 meter ner i marken, alltså djupare än där magmakammaren vid Krafla befinner sig.

Läs mer:

Magma gav hetaste ångan i Krafla

Vulkanutbrott på Island – kraftigaste på många år

Chalmers vulkanforskare: ”På gränsen till vad drönare klarar av”