I somras nåddes försvarspolitiker i riksdagen av ryktet att regeringen inom kort var på väg att avgöra bolaget Blekinge Offshores ansökan om miljöprövning för att få bygga en vindpark utanför Blekingekusten.
Men handläggaren Astrid Öfverholm, på det ansvariga miljö- och energidepartementet, säger nu i slutet av augusti att ärendet ännu bereds. Den har hittills pågått i tre år.
– Ärendet är fortfarande under beredning och jag kan i nuläget inte säga något närmare om när regeringen kommer fatta ett beslut.
Blekinge Offshores ansökan är en riktigt het potatis som S/MP-regeringen ärvt av Alliansregeringen. Parken i Hanöbukten på 700 alternativt 350 snurror planeras bli tre gånger så stor som världens i dag största havsbaserade vindkraftspark, London Array i Nordsjön (175 verk /630 MW). Den kan komma att svara för 7–8 terawattimmar el årligen (cirka 5 procent av Sveriges årliga elförbrukning).
Men det som gör att processen drar ut på tiden är att Försvarsmakten säger blankt nej.
Hur många verk som parken resulterar i – i det fall regeringen säger ja – beror på hur kraftiga turbiner som används. Inför ansökan till Mark- och miljödomstolen i Växjö för sex år sedan undersökte bolagets vd Anders Nilsson hur stor effekt som kunde landas i reservkraftverket i Karlshamn.
Svaret blev 2 000–2 500 megawatt. Följaktligen ansökte Anders Nilsson om miljötillstånd för max 2 500 MW, berättar han för Ny Teknik.
– 2010 motsvarade den 700 snurror på tre megawatt vardera. I dag skulle jag definitivt bygga med fem-megawattare, och då landar vi på ett lägre antal, kanske runt 500 turbiner, säger han.
Om man får klartecken för det halverade alternativet blir antalet cirka 200 (1 000 MW), enligt Nilsson.
Men Försvarsmakten accepterar inte något av alternativen.
– Anläggningen skulle ge stor påverkan på flera riksintressen för Försvarsmakten. Dels flygflottiljen i Kallinge, dels sjöövningsområdena i Hanöbukten som marinbasen i Karlskrona använder, eftersom de är oersättliga. Och baserna har viktiga uppgifter i krig. Sedan har vi ett riksintresse till och det är hemliga tekniska system, säger Martin Eliasson, arkitekt på Försvarsmaktens högkvarter.
Såväl utbredningen som höjden (torn plus rotor) bekymrar myndigheten.
– Vår erfarenhet är att om bolaget väljer kraftigare turbiner kan höjden bli uppåt 230–240 meter, säger han.
Om det blir grönt ljus, hotar Försvarsmakten att flytta marinbasen i Karlskrona till Berga, utanför Stockholm. Det, menar man, är att föredra framför att inrätta ett möjligt övningsområde utanför Bornholm. En orsak till prioriteringen sägs vara mängden fartygstrafik kring den danska ön.
En flytt av hela basen skulle beröra 1 800 tjänster i Blekinge och värdet av miljardinvesteringar i försvarsanläggningar skulle minska drastiskt. Saab Kockums ubåtsutveckling i Karlskrona sägs också kunna påverkas, eftersom utprovning bland annat sker i bukten.
Blekinge Offshore har å sin sida anlitat teknikkonsulter och tidigare försvarsanställda som experter, och anser att skadorna går att dämpa. Bolaget tar också på sig att stå för Försvarsmaktens merkostnader.
Anders Nilsson betonar att ett rejält tillskott av förnybar elproduktion i södra Sverige, går i linje med den svenska energi- och klimatpolitiken och skapar många nya arbetstillfällen.
Går det att mildra effekterna av vindparken för försvaret?
– Inga förslag vi har sett har inneburit att det inte blir påtaglig skada för Försvarsmaktens riksintressen, säger Martin Eliasson, på Försvarsmakten.
Mark- och miljödomstolen i Växjö har gått på Blekinge Offshores linje. 2013 tillstyrkte domarna att 700 verk får uppföras. Samtidigt bad man regeringen avgöra miljöärendet.
Naturvårdsverket har dragit gränsen vid 150 verk för att minska påverkan på sjöfågelsträck, bland annat passerar rödlistade ejdrar och svärtor årligen det planerade 200 kvadratkilometer stora vindkraftsområdet.
Samtidigt har en annan vindpark, Taggen, på 300 MW, fått klartecken av Mark- och miljödomstolen längre in i Hanöbukten. Enligt projektledaren Göran Loman har Försvarsmakten haft få synpunkter, ifråga om den parken. Ursprungligen handlade Taggens ansökan om 83 verk, nu väntar bolaget svar på en ändringsanmälan om att få bygga med 40–50 verk på 8 MW vardera, 220 meter höga.
Den komplicerade tvisten kring Blekinge Offshores ansökan hanteras av miljö- och energiministern Karolina Skog (MP) – själv från Åhus, invid Hanöbukten.
I ett interpellationssvar tidigare i somras sa hon att beredningen pågår.
Men ett avgörande kan ändå rycka allt närmare. Blekinge Offshores jurister har fått besked från miljö- och energidepartementet om att skriftväxlingen är avslutad, men att det pågår intern beredning. Och på försvarsdepartementet har ärendet lyfts upp från handläggarnivå till politisk nivå.
Även näringsdepartementet deltar i beredningen. En av Blekinge Offshores delägare är Vindin AB, som ägs av svensk basindustri – Holmen, Preem, Billerud Korsnäs, Stora Enso, Akzo Nobel, Aga, Boliden, Cementa och LKAB. Ägare som kan bidra till finansieringen – som uppgår till 50 miljarder kr – och har ett stort strategiskt intresse av egen elförsörjning och framtida låga elpriser.
Hur kommer det då sluta, vilket beslut tar regeringen?
Vindins vd Anders Lyberg hoppas på positivt besked:
– Vi ser det som fullt möjligt att samexistera med Försvarsmakten och bidra till elförsörjningen i södra Sverige.
Men någon gyllene kompromiss ligger i dag inte på förhandlingsbordet, erfar Ny Teknik. Inga samtal förs bolaget och Försvarsmakten, enligt Blekinge Offshores vd Anders Nilsson.
Annicka Engblom, från Blekinge, moderat ledamot av försvarsutskottet:
– Jag anser inte att den här frågan är färdigbehandlad, utan ser hellre en kompromiss mellan de olika intressena. Men måste jag välja kommer jag sätta försvarsintresset främst.
Marinette Nyh Radebo, pressekreterare på försvarsdepartementet, säger att hon återkommer med kommentar i frågan när beredningen inom regeringskansliet är klart.
Chefen för Svenska kraftnät, Mikael Odenberg, tidigare försvarsminister (M) vill inte spekulera.
– Det finns ju en intressekonflikt här; försvarets riksintresse och intresset för energiförsörjning. Men jag vill inte göra någon bedömning. Det ligger på regeringens bord.
Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!
