Energi
Bli din egen elproducent -
Ny utreding vill göra det lagligt
Lennart Söder Foto: Lars Anders Karlberg
Allt fler svenskar vill göra sin egen el med vindsnurror på tomten och solceller på taket. Men i dag kan det bli dyrt om man ska följa lagen. <br></br> Det vill KTH-professorn Lennart Söder ändra på.
- Jag vill att det ska vara fritt fram för en privatperson att kunna producera sin egen el utan att det ska kosta en förmögenhet att låta nätbolaget sköta administrationen, säger han till Ny Teknik.
Han har på näringsminister Maud Olofssons uppdrag utrett vilka förändringar som måste göras i ellagen och andra lagar för att Sverige ska kunna öka produktionen av förnyelsebar energi.
Lagen måste ändras
- Det handlar om att förbättra och förenkla anslutningen av förnybar energi till de befintliga elnäten. Att ändra lagen så att små elproducenter slipper timmätning är ett av våra tretton förslag, säger Lennart Söder till Ny Teknik.
I dag säger lagen att alla som producerar el, oavsett hur lite, måste kunna redovisa timme för timme hur mycket som produceras. Och den timmätningen görs av elbolagen, som tar bra betalt för det.
Han ger ett exempel.
- Om du har 10 kvadratmeter solceller på taket med en toppeffekt på 1,2 kW och en årsproduktion på cirka 1.000 kWh så är den elen värd 1.100 kronor för dig. Men nätbolagen kan ta upp till tre gånger så mycket för administration av timmätningen, säger Lennart Söder.
63 ampere blir gränsen
I utredningen föreslår han att en anläggning på maximalt 63 ampere, vilket vid en trefas lågspänning ger en effekt på 43,5 kW, ska slippa kravet på timmätning.
- Om anläggningen är större så spelar kostnaden för timmätningen inte så stor roll, säger han.
Lagen ska vara tydlig
Lagen är luddig i dag och de flesta blundar för eventuella olagligheter, men Lennart Söder vill att det ska vara ”uttryckligen lagligt”.
- Det ska vara en rättighet att göra sin egen el oavsett var man bor. Man ska inte vara beroende av elbolagets välvilja angående mätkostnaden, säger Lennart Söder.
Utredningen heter ”Bättre kontakt via nätet” och är på 250 sidor, plus en engelskspråkig version på lika många sidor där utredarna i detalj jämför Sverige med fyra andra europeiska länder.
Här är Lennart Söders 13 förslag till hur Sverige på bästa sätt ska ta tillvara den förnybara elproduktionen.
1. En elnätsinvesteringsfond skapas för att finansiera vissa investeringar i elnätet för framtida produktion av förnybar el.
2. Ett undantag från kravet på nätkoncession införs för interna nät inom anläggningar för elproduktion, t ex en vindfarm.
3. Möjligheten för producenter att få en "enskild ledning" skall utredas vidare.
4. Energimarknadsinspektionen ges möjlighet att medge befrielse från vissa skyldigheter för elnät vilka bara används av en producent.
5. Energimarknadsinspektionen ska endast pröva en nätägares lämplighet och inte göra någon egen miljöprovning av elnätet förutsatt att detta gjorts tidigare.
6. Miljöprocessutredningen ges i uppdrag att ytterligare samordna miljöprövningen och lokalisering fav förnybar elproduktion samt de därtill nödvändiga elledningarna.
7. Inom utredningen har administrativa riktlinjer vid nätanslutning tagits fram.
8. Den reducerade nättariffen för anläggningar om högst 1500 kW tas bort efter en övergångstid.
9. En generell begränsning för nättariffen för ny förnybar energi om 3 öre/kWh införs.
10. Kanaltariffer för producenter blir obligatoriskt på regionnät, dvs det kan bli olika nättariffer beroende på var kraftverket är placerat.
11. Små kraftverk, mindre än 63 ampere, lågspänning, behöver inte timmätas.
12. Små kraftverk, mindre än 63 ampere, lågspänning kan erhålla elcertifikat utan timmätning.
13. Vid sättande av nättariffer på regionnät skall nätförlusterna beaktas på samma sätt som idag på stamnätet.
