Energi
Björn Gillberg rasar över regeringens koldioxidskatt
Björn Gillberg drar igång ett korståg mot regeringens politik för biodrivmedel. Foto: Görel Hintze
- Regeringens förslag att införa koldioxidskatt på låginblandning av biodrivmedel är lika stolligt som att lägga brännvinsskatt på filmjölk, säger miljönestorn Björn Gillberg till Ny Teknik.
Han är upprörd över att den svenska regeringen utestänger metanol och favoriserar etanol och rapsolja som låginblandning i bensin och diesel när de nya bestämmelserna om 10 volymprocent etanol i bensin och 7 volymprocent Fame i diesel träder i kraft i april 2014.
Och han är lika upprörd över att regeringen lägger full koldioxidskatt på all låginblandning av biodrivmedel över 5 volymprocent från och med 1 januari 2013.
Det är det senare som han jämställer med att lägga brännvinsskatt på filmjölk.
- Häpnadsväckande av en energiminister, säger Björn Gillberg.
I en halvsidesannons i SvD i dag tisdag går han till storms mot att energiminister Anna-Karin Hatt gynnar livsmedelsbaserad etanol och missgynnar skogsbaserad metanol i de nya kvoterna för inblandning biodrivmedel i bensin och diesel.
Till Ny Teknik säger han:
- Hur kan Anna-Karin Hatt från skogslandet Sverige säga nej till EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av livsmedelsbaserade drivmedel till 5 energiprocent. Frågan är om hon inte trampat i klaveret.
Han menar att kvotplikten som bara omfattar etanol och rapsolja gör att intresset för metanol och andra skogsbaserade bränslen minskar.
- Kvotpliktlagen tillsammans med koldioxidskatt på biodrivmedel innebär förseningar för större satsningar på alternativa drivmedel baserade på tex skogsråvara. Ingen binder upp sig för stora investeringar när besked om långsiktig beskattning ej ges nu. Man ska först om två år utvärdera hur man sedan avser beskatta biodrivmedel. Alla aktörer avvaktar nu i väntan på besked, både investerare och användare.
Björn Gillberg driver miljardprojektet Värmlandsmetanol, ett projekt som kommit långt rent tekniskt men som är fördröjt på grund av kapitalbrist.
- Allt vi begär är en teknikneutral skatt och ett långsiktigt beslut. Vem vågar investera i ett metanolprojekt om man inte vet vad skatten är om tio år, säger Björn Gillberg.
Den 24 januari ska ha tala på en biobränslekonferens i Stockholm har temat ”Vad hände med 2:a generationens biodrivmedel?”
Björn Gillbergs anförande har rubriken: ”Sluta forskar, gör nå´t!. Teknik finns men det saknas kapital och teknikneutrala spelregler.”
Gillbergs argument för metanol
I skogen finns råvara att göra Sverige oberoende av olja.
Av skog kan vi med förgasningsteknik tillverka metanol, etanol, bensin, DME och diesel.
Bästa energiutbytet till lägsta produktionspris erhålls med metanolproduktion.
Metanol kan blandas med bensin i vilka proportioner som helst. Vanliga bensinbilar kan köras på upp till 25 procents inblandning utan någon modifiering av bilen.
Ett femtiotal förgasningsanläggningar kan producera biodrivmedel som räcker för att ersätta all bensin och diesel i Sverige. En investering på cirka 200 miljarder kronor, en summa som svarar mot 2-3 års julklappshandel.
En svensk förgasningssatsning ger cirka 100 000 årsarbeten under byggfasen och cirka 10 000 permanenta jobb.
Handelsbalansen förbättras med cirka 40 miljarder kronor per år.
Fossila koldioxidutsläpp minskar med cirka 20 miljoner årston.
