Provkörning: Skoda Superb Combi IV – ”En ypperlig laddhybrid”

När det gäller Skoda har man på senare år gjort det mesta rätt. Kombinationen av ”lagom” med teknik, genomtänkt design och finesser vanliga människor vill ha verkar uppskattas. Så pass att det tjeckiska bilmärket bitvis kunnat besvära storebror Volkswagen i vissa aspekter. En storebror som hackar så pass att man kan tvingas stänga tyska bilfabriker .

Nu har en ny generation av stora Superb äntrat scenen och huvudnumret är laddhybridskombin som på en uppsjungning ska klara även de halvlånga resorna på el. Kan denna trumfa den fruktansvärt kompetenta VW Passat? 

Design

Skoda har alltid stått för förnuftig design, många gånger inte så upphetsande – men samtidigt inte något som förargar. Det spåret fortsätter man även nu och Superb är en välavvägd och traditionell historia.

Tydlig grill, raka drag och markant kombi-profil. Inte så upphetsande, men inte oävet. 

Kliver man in är detta återkommande. Det ser stilrent och praktiskt ut med en digital förarskärm och en infotainmentskärm stående i mitten på på ”instrumentbrädan”. Tacksamt är att även om det är en mycket mer digital bil än tidigare – är att de viktigaste sakerna ligger på tre fysiska vred.

Det här speglar hur man även gjort på crossovern Kodiaq och är ett ypperligt sätt att lösa exempelvis klimatanläggning och media på. Att det på dessa vred döljer sig dubbla funktioner är ytterligare ett plus. På de två yttre sköts klimat samt om man trycker på dem, sätesvärme och ventilation på respektive framplats. Mittvredet styr man antingen fläkten eller körlägen på. Här trumfar Skoda Volkswagen.

I sätet sitter man bra med ganska god sikt, trots en lägre sätesposition. Nytt, och det här delar man rakt av med VW Passat, är att växelväljaren nu är styrstångs/rattmonterad samt att man får en head up display som projicerar upp på vindrutan. Ett steg bakåt är det rejält med plats för knäna. I de flesta fall är utrymme något som kostar extra. Större lägenhet, båt, tomt, et cetera kommer med en högre prislapp, men det behöver inte alltid vara så – och det vill Skoda Superb vara ett exempel på. Rent historiskt har modellen alltid kunnat trumfa konkurrenterna just i utrymmesgrenen och detta utan att kosta mer. Så även nu.

I bagageutrymmet är det 510 liter som får plats. Mycket för en laddhybrid, men skillnaden mot den batterilösa versionen med sina 690 liter är enormt. Vill man dra, går det att lägga på 1 800 kg på kroken.

Teknik

Drivlinan är densamma som sitter i Passat, Tiguan och Golf från Volkswagen och består av en 1,5-liters bensinmotor som får hjälp av en elmaskin monterad vid växellådan. Sett till prestanda handlar det om att man får 110 kW från fossilförbränning och 85 kW ur elmaskinen. Systemeffekten ligger på 150 kW eller motsvarande 204 hästkrafter och oavsett om du kör på el eller bensin är det framhjulsdrift som gäller. 

Till skillnad från VW-modellerna erbjuds Skoda Superb i dagsläget endast i detta utförande, inte det något kraftigare med ytterligare 50 kW effekt.

Till detta sitter ett batteripack om 19,7 kWh i Skodan, vilket då snudd på är dubbelt upp mot den tidigare versionen. Detta innebär att man nu kommer bra mycket längre på el, närmare bestämt 126 km. 

Något som även kommer med den uppdaterade drivlinan är möjligheten att snabbladda. Upp till 40 kW går detta i, vilket innebär att även på längre turer kan toppa upp bilen med el under lunchen. 

Allt är alltså bättre, men en sak man ska veta som laddhybrdiköpare är att systemet är temperaturkänsligt. Så pass att när det blir minus 10, då måste bilen starta på bensin för att få upp ångan – och först därefter kan man köra på el.

Andra saker man exempelvis kan få med sin Superb är en parkeringsassistent som kan lära att själv parkera sig i garaget, adaptivt chassi och eluppvärmd framruta om man skulle vilja

På vägen

Om plattform och drivlinan är densamma som VW Passat – är den identisk att köra? Svaret är nej. Även om skillnaden herrgårdsvagnarna emellan är bra mycket mindre än den som kusinbilarna VW Tiguan och Skoda Kodiaq har – så finns de.

Vi rullar iväg med gott humör, inte minst eftersom det är trevliga säten att befinna sig i. Den nya drivlinan är oerhört lätt att gilla. Att det kan tyckas klent att man bara har 115 hästkrafter när du startar och kör iväg på el balanseras upp av att elmaskinen har bra vridmoment. Och du kan ju sansat ta dig upp till 140 km/h utan att behöva besvära den andra motorn.

Vardagskörning är även också något som ofta innebär att man kör enbart på el. Det ska till ”o-Skodaaktig” beteende som stora gaspådrag eller att man glömt att ladda för att det ska börjas sörpla bensin. 

Superben är även som bäst på el, för i gränslandet när fossilmotorn ska gå in kan det ibland bli lite trassligt. När man bestämmer sig för att göra en omkörning med fullgas, händer det att drivlinan överrumplas och det hackar i kraftleveransen när växellådan ska bestämma rätt växel som ska i. Detsamma kan ske när man ligger på el och bromsar in från 70 km/h och transmissionen ska försöka varvtalsmatcha. Det förstnämnda kan förvisso störa ibland, det senare kanske mest stör ”prinsessan på ärten-förare” som undertecknad. 

Vid lanseringen av bilen sa Skoda att räckvidden på el, 126 km, ska täcka 99 procent av alla dagsresor i Europa. Så gör den det? För att stresstest påståendet laddade vi upp en 15-milatripp i navigationen och begav oss iväg. 

Rutten var lagd från öst till väst genom Stockholm och sedan halvt tillbaka igen för att ta oss upp norr om stan till Roslagen. Från stadstrafik till motorväg och allt däremellan. 

Så hur gick det? Jo, det tog 132 km innan Skodan tyckte att det var läge att väcka bensinmotorn. Förvisso var det goda förhållanden, men man får ändå säga att det går att uppnå utlovad räckvidd. 

Större delarna av testet njöt vi av hur komfortabel och trevlig Superben är. Men visst finns det sportlägen och så. Att ha det adaptiva chassit (tillval) innebär att man kan justera bilen mer efter tycke och smak. Från det mjukare till det mer fasta. Och visst, man kan maxa ut alla sportinställningar – men det gör inte bilen till någon tight banraket för det. Nej, fullgasaxelerationer ger mer oljud än sportkänsla om jag är ärlig. Och även om styrningen är precis är den injusterad efter komfort och kontroll – inte sport. Vilket är väl, det är ju en förnuftig familjekombi vi pratar om.

Summerat

När du staplar alla de positiva sidorna av Skodas stora laddhybridkombi är det en imponerande syn. Utrymmen, raffinemang, räckvidd. Precis som nya VW Passat i laddhybridstappning är Skoda Super Combi en ypperlig bil. Skillnaden dem emellan är att Skodan kanske känns lite ”gubbigare” att köra, men hämtar hem poäng i en mer användarvänlig interiör.

Med det sagt, Super i kombitappning bör absolut vara ”finalist” hos de familjer som vill ha en stor laddbar och praktisk bil, men som inte kan ta hela steget till elbil.