Vattenverk missar risken med bekämpningsmedel

Många kommuner missbedömer risken med bekämpningsmedel mot ogräs i sina vattentäkter. Ett vanligt argument för att inte göra analyser av dricksvattnet är att trakten inte är en jordbruksbygd, visar en rundringning till några av Sveriges kommuner som Ny Teknik har gjort. Men kommunen kan då missa ogräsmedel som tidigare använts vid exempelvis vägbyggen och på industritomter. - Det är helt ointressant för vår del att göra analyser. Jag tror vi bara har ett enda aktivt jordbruk i kommunen, säger den tjänsteman som ansvarar för vattenverket i en av Sveriges nordliga kommuner. Kommunerna drar sig också för utgiften. En analys kan kosta flera tusen kronor, är krånglig att utföra och det tar lång tid att få svaren. Minst 1,2 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från vattentäkter som innehåller rester av bekämpningsmedel mot ogräs, räknade Ny Teknik fram förra veckan. I de flesta fall går vattnet orenat vidare till medborgarnas kranar. Resultatet bygger på en undersökning från Vatten- och avloppsverksföreningen, VAV. Men bara en tredjedel av de vattenverk som svarat på VAVs enkät har gjort analyser av bekämpningsmedel i vattnet, analyser de enligt Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse är skyldiga att göra. - Alla kommuner som har ytvattenverk, sjöar eller åar, ska regelbundet göra analyser av bekämpningsmedel, säger Gullvy Hedenberg, dricksvattenspecialist på VAV. Kravet kallas "utvidgad kontroll". Enligt dricksvattenkungörelsen bör vattenverken även kontrollera grundvattentäkter. - Vi ska gå ut med en uppmaning om att kommunerna åtminstone någon gång måste analysera sina grund- och ytvattentäkter, säger Gullvy Hedenberg. Kemikalierna som hittats i vattentäkterna kommer främst från användningen av totalbekämpningsmedlet Totex strö. Medlet användes mot ogräs vid exempelvis vägbyggen samt på banvallar, industritomter och kyrkogårdar.