Digitalisering

Hjärnforskare: Digitaliseringen stjäl din koncentration

Foto: Elsa Frizell
Foto: Elsa Frizell

”Ju mer vi vet om hjärnan, desto bättre förstår vi hur dåligt det är för prestationen att bli störd.” Hjärnforskaren Sissela Nutley är aktuell med både en bok och en teaterföreställning om vad som sker när hjärnan aldrig får en paus.

Publicerad

I en stor studie på användandet av smarta telefoner visade forskarna att den grupp som använt smarta telefoner under tre månader fick ökad social oro och sämre koncentrationsförmåga.

Det här var på den tiden då det fortfarande var möjligt att ha en kontrollgrupp som fortfarande hade ­vanliga mobiltelefoner.

Nu har i princip alla en smart telefon och vi har ­under kort tid förändrat vårt beteende kring dem. Vi multitaskar som aldrig förr, kollar mejlen under mötet, skrollar flödet under lunchen, avbryter det vi håller på med så fort telefonen plingar och låter.

Och det är inte konstigt, säger hjärnforskaren Sissela Nutley. De smarta telefonerna appellerar till de emotionella drivkrafter som alltid styr oss människor: nyfikenhet, rädsla och vår strävan efter belöning.

– De här drivkrafterna är så mycket mer prioriterade än vårt långsiktiga tänkande och planerande. Det blir en konkurrenssituation som inte blir svår för mobilen att vinna, säger Sissela Nutley.

Faktum är att blotta närvaron av mobiler på ett bord omedvetet påverkar vår kognitiva förmåga på ett negativt sätt, visar forskning.

– Studierna som gjordes visar att en del av våra tankar omedvetet tycks gå till mobilen på bordet. Det behöver inte ens vara vår egen mobil. Personerna som hade mobilen på bordet presterade märkbart sämre än de som hade mobilen i väskan. De som hade mobilen utanför rummet presterade bäst, säger Sissela Nutley.

Mobilen förstör arbetsminnet

I boken ”Distraherad – Hjärnan, skärmen och krafterna bakom”, som nyligen kommit ut, ger hon förklaringar utifrån hjärnforskningen på vad det är som gör att vi reagerar som vi gör. En av de funktioner som telefonen förstör mest för är vårt arbetsminne.

Sissela Nutley beskriver arbetsminnet som den del i hjärnan vi använder när vi tänker. Arbetsminnet bearbetar information från omgivningen och plockar in information från långtidsminnet.

– Problemet är att arbetsminnet är väldigt begränsat och känsligt. Vi klarar inte att hålla mer än ungefär fyra till fem enheter med information samtidigt. Så fort det kommer in ­annan information eller om vi behöver byta uppgift, då rensas det andra ut. Men inte jätteeffektivt, utan vi får ett spår kvar i hjärnan av det vi just arbetat med, och när vi ska släppa in ny information i arbetsminnet tar det tid att switcha fokus. Beroende på vad det var som avbröt oss tar det olika lång tid att komma ­tillbaka där vi var, men ända upp till 25 minuter kan det ta att komma tillbaka till samma fokus, säger Sissela Nutley.

Hon beskriver hjärnan som ett hus där uppmärksamheten är dörren som man kan välja att öppna och då släppa in information. Informationen kommer till vårt arbetsminne som är som en liten hall där inget stannar särskilt länge.

Antingen åker informationen direkt ut igen eller så kopplas den ihop med något vi redan kan i långtidsminnet som är den stora delen av huset och vårt lager. Långtidsminnet kan växa hur mycket som helst och vi kan lära oss nytt. Arbetsminnet ­däremot är begränsat under hela livet.

– Ju mer vi vet om hjärnan, desto bättre förstår vi hur dåligt det är för prestationen att bli störd, säger Sissela Nutley.

Digitaliseringen skurken bakom depression

De senaste tio åren har utmattningsdepressionerna ökat med hundra procent. Sissela Nutley utesluter inte en koppling till att det var då de smarta telefonerna gjorde entré. Vi har ständigt något att underhålla oss med och de naturliga tillfällena då hjärnan får en paus från stimuli har försvunnit.

Men dessa avbrott är viktiga. Forskare har sett att när vi inte tänker på något speciellt aktiveras ett särskilt nätverk i hjärnan.

– Forskningen på området är ung, men detta nätverk tros ha kopplingar till våra förmågor att smälta upplevelser och integrera ny information med gammal, inre dialog, att föreställa oss vad som pågår hos andra.

Avbrott från skärmen är med andra ord viktigt för vår återhämtning men det finns ytterligare en dimension –­ våra relationer. Skärmen kommer emellan, tar vår uppmärksamhet och hindrar oss att ge uppmärksamhet till varandra, och det skadar våra relationer.

– Förutom att man brister i fokus så händer något med förtroendet i relationen, eftersom man aktivt signalerar att det som händer på skärmen är viktigare än personen man är med. Att ha ögonkontakt signalerar att jag uppmärksammar dig och att jag är redo att lyssna. Rent biologiskt är ögonkontakt kopplat till frisättning av oxytocin som får oss att känna samhörighet. Människan har en otrolig längtan ­efter att få uppmärksamhet. Uppmärksamhet är vår tids guld, säger Sissela Nutley.

”Det är kemiska och elektriska reaktioner som sker i hjärnan”

Forskning visar att upplevd ensamhet är en av de starkast kopplade förstegen till depression, och Sissela Nutley frågar sig vad som händer med oss när vi alltmer flyttar våra verkliga interaktioner och relationer till att ske med digitala verktyg. Går vi miste om något vi faktiskt behöver?

Frågorna är centrala i den aktuella föreställningen Det syns inte på Scalateatern, en musikal som Sissela Nutley skapat tillsammans med Anni Grosse och Ulrika Larsson.

– Vi blandar både humor och allvar och vill skapa en grund för att prata om dessa frågor. Föreställningen ska väcka känslor, för när vi stimulerar den delen i hjärnan kan vi känna engagemang och det gör att vi blir mottagliga även för svåra frågor som dessa, säger Sissela Nutley.

Publiken får också en kort föreläsning om hjärnan och hur man kan stärka sitt mentala mående. Kunskapen från föreställningen om hjärnan blir en hjälp för att kunna prata om känslor, menar Sissela Nutley.

– Vi kan få en förklaring till varför vi reagerar som vi gör. Det hjälper oss att distansera oss till känslan. Att det är min hjärna som har reagerat på ett sätt som gör att jag mår såhär, det handlar inte om mitt värde. Det kan hjälpa oss att skala bort skuld och skam när vi mår dåligt. Det är kemiska och elektriska reaktioner som sker i hjärnan.

Artikeln publicerades först i Personal & Ledarskap.

Sisselas bästa råd till arbetsgivare

1. Förbättra uppmärksamhetshygienen på ­arbetsplatsen. Hantera telefonernas konstanta pockande genom att medvetandegöra hur det påverkar och hur man vill ha det – då tar vi makten över uppmärksamheten.

2. Ha mobilfria zoner och ta inte med mobilen på möten. Blotta närvaron av mobilen stör.

3. Ge varandra uppmärksamhet. Signaler: Jag är här för att vara med dig och inte för att chatta med någon annan samtidigt.

4. Se på medarbetaren ur ett helhetsperspektiv, där hen också ska kunna få prata om och få förståelse för hur man mår. Gör det lättare att prata om hur vi faktiskt mår. Här kan ­kunskap om hur hjärnan fungerar vara en hjälp att distansera känslan från tankarna till hjälp. Upplevd ensamhet går att bota genom att ­prata.

5. Följ Frankrikes linje med att ha uttalade regleringar kring tillgänglighet efter arbetstid. Chefen bör kanske inte mejla på kvällstid ­eller på en söndag av hänsyn till medarbetarnas hållbarhet och stressnivåer. Ställ in ett tidsbaserat utskick i stället.

6. Främja fysisk aktivitet och mental återhämtning på arbetsplatsen. Uppmuntra till trapporna, vardagsmotion och små pauser varje timme för hjärnans och kroppens skull.