Ministern om datalagring: Svårt få ut trafikuppgifter

2017-10-11 14:31  
Utredare Sigurd Heuman och justitie och inrikesminister Morgan Johansson under presskonferens på Rosenbad gällande betänkandet kring datalagring- brottsbekämpning och integritet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Justitieminister Morgan Johansson (S) pekade ut två operatörer som i dag i princip säger nej till att lämna ut trafikuppgifter efter domen i EU-domstolen i slutet av förra året.

– Det är framför allt Tele|2 och Bahnhof som säger nej, förklarade han när den nya utredningen presenterades.

Morgan Johansson inledde med att slå fast att datalagring handlar om en kompromiss mellan integritetsfrågorna och förmågan att framgångsrikt bekämpa grov brottslighet. Han berättade också att han under förmiddagen varit på besök på Noa, Nationella operativa avdelningen.

– Det finns mängder av exempel på brott som inte klarats upp utan trafikuppgifter, förklarade han och gav flera exempel: morden på Vårväderstorget i Göteborg, helikopterrånet och inte minst terroristbrottet på Drottninggatan i Stockholm.

Läs fler artiklar om datalagring här!

Enligt Johansson har åklagare och polismyndigheter begärt ut uppgifter om 2 000 misstänka brott på senare tid, men bara fått ut uppgifter om 200.

Regeringens utredare Sigurd Heuman konstaterar att EU-domen inte lägger något generellt hinder för lagring. Eftersom enbart riktad lagring inte är att föredra landar utredningens slutsats i att det ska vara en begränsad lagring.

– Vi har övervägt utifrån tre kriterier: Är uppgifterna nödvändiga, kan man få tag på dem utan lagring och är uppgifterna strängt nödvändiga för brottsbekämpningen? säger Heuman.

Om konsekvenserna av förslagen säger han:

– Kommer brottsbekämpningen att bli lidande av detta? Ja, kanske blir det lite svårare för brottsbekämpningen. Men vi har tagit bort de uppgifter som framstår som minst viktiga, säger han.

Läs mer: Polisen om nya datalagringen: Räcker inte

Å andra sidan finns två förslag som underlättar för de brottsbekämpande myndigheterna, framhåller han.

– Oavsett vilken teknik som används ska man kunna spåra en användare bakom en ip-adress. Och det andra är den förlängda lagringstiden på upp till tio månader för vissa uppgifter. Så i någon mån blir det också bättre, säger Heuman.

I väldigt många länder håller man nu på att utreda hur man ska agera utifrån EU-domen, säger Heuman.

– Att man i EU-domen talar om generell lagring kanske något missvisande, för det finns i dag en mängd uppgifter som man inte är skyldig att lagra, säger utredaren Sigurd Heuman.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt