Människans nya roll i ai-världen

2017-03-13 06:00  

Skolan måste göras om. Företagen måste tänka om. Människan måste sadla om. En ny studie vill visa hur artificiell intelligens kommer att förändra morgondagens arbetsliv. Och det är en optimistisk framtidsbild.

Det är inte storebror som tittar ner från skärmen utan Aida, en virtuell kvinna i kavaj, vars leende är svårt att bedöma. Storbildsskärmen hänger på en av väggarna i banken SEB:s nya toppmoderna kontor i centrala Stockholm. Presschefen Frank Hojem kallar lokalerna ”mer Apple Store än bankkontor”. Gammal teknik som papper och penna ska fasas ut till förmån för en helt digital miljö.

Nedanför Aida sitter människor. Om man får tro de mest skeptiska bedömarna kommer de också att fasas ut förr eller senare. För några år sedan kom en studie från universitetet i Oxford som varnade för att nästan vartannat amerikanskt jobb låg i farozonen på grund av tekniska landvinningar inom artificiell intelligens och robotik.

I fjol lät några ekonomer i dåvarande president Barack Obamas administration meddela att det förelåg en 83-procentig risk att en låglönearbetare kommer att bli ersatt av en robot. På World Economic Forum i Davos i mitten av januari talade man om den ”digitala flyktingen” och ångesten över att utvecklingen av artificiell intelligens just nu sker i högre hastighet än någon kunnat föreställa sig.

Möter man Aidas blick bakom de glasögonen ser leendet en aning lömskt ut.

– Aida är en känd opera, men för oss handlade namnet om att det skulle fungera på alla våra marknader och att ”aid” betyder att hjälpa eller att ge stöd, säger Frank Hojem, presschef på SEB.

Det innebär inte bara stöd åt SEB:s kunder, utan också åt deras personal.

– Det finns en positiv förväntan bland våra medarbetare. Poängen är inte att vi ska vara utan människor, utan att de ska få mer tid till sådant de inte hinner med i dag.

Aida, eller Amelia som hon heter utanför SEB, är en ”kognitiv assistent”, utvecklad av det amerikanska automationsföretaget IP Soft. En artificiell intelligens som kan tränas att ta sig an olika yrkesroller. Sedan början av nyåret har hon tagit emot omkring 6 000 frågor från bankens kunder, men än så länge alltid assisterad av en människa. Frank Hojem poängterar att Aida fortfarande existerar i en testversion och inte som en färdig produkt. Han vill inte ge någon annan prognos än att SEB har för avsikt att jobba långsiktigt med Aida.

Läs mer:

Läs mer: ”Ai-forskningen i Sverige står stilla”

Lika försiktig är inte Rocco Labellarte, biträdande it-chef för kommunen Enfield i norra London. Förra sommaren blev kommunen uppmärksammad i allt från lokala till internationella medier när den offentliggjorde sina planer på att anställa en digital medarbetare, nämligen Amelia.

Rocco Labellarte Foto: Enfield

– Jag kan ge dig ett datum: vi kommer att göra en utannonsering den 27 juni 2017, säger Rocco Labellarte.

Han vill inte avslöja exakt vad det rör sig om, men den valda tidpunkten ger en fingervisning om hur betydelsefullt det är för Enfield. Den 27 juni är det exakt 50 år sedan kommunen blev först i världen att installera en bankomat. Nu vill kommunen markera att det är dags för ett annat och, gissningsvis, ännu mer omvälvande tekniskt skifte.

– Jag är 57 år och har jobbat med it sedan 1980-talet. Du kan glömma molnet, du kan glömma digitaliseringen. Artificiell intelligens är nästa revolution, säger Labellarte.

Just Enfield är med som fallstudie i ”Futuracorp”, en ny vitbok från forskninguniversitet Goldsmiths, University of London, gjord på uppdrag av IP Soft.

Goldsmiths bestämde sig för att skapa en idealmodell av morgondagens arbetsplats; Futuracorp kan översättas till ”framtidens företag”. Underlaget till modellen bygger bland annat på analyser av den litteratur som finns om artificiell intelligens, intervjuer med ämnesexperter, fallstudier, etnografiska studier och en hel binge full av data från IP Softs snart 20-åriga historia.

Forskningen visade, som så många andra redan befarat, att en viss typ av de yrken människor ägnar sig åt i dag kommer att domineras av, eller till och med helt annekteras av, maskiner. Men den visade också något annat: ett scenario långt ifrån alla spekulationer om massarbetslöshet och basinkomst. Undertiteln till vitboken Futuracorp blev således ”Artificiell intelligens och friheten att få vara människa”.

– Vi fick fram en rad insikter som jag vågar påstå är nya, säger Chris Brauer, innovationschef vid institutet för studier av verksamhetsstyrning på Goldsmiths.

Chris Bauer

– Och de pekar inte mot den så dystopiska horisont ai kan förknippas med, som arbetslöshet på grund av teknik eller att människan skulle bli överflödig.

I Futuracorp hör alla yrken till en av tre kategorier. De är antingen deterministiska, probabilistiska eller tvärdisciplinära.

Deterministisk innebär att yrkesrollens innehåll är bestämt på förhand. Bygger sysslan på upprepning kommer artificiell intelligens och robotar i de flesta fall vara bättre lämpade än människor att utföra den. Goldsmiths förutspår att åtta av tio deterministiska jobb kommer att övergå från människa till maskin, men Brauer påpekar att den siffran kan vara i underkant.

– Vi kommer att behöva bli bekväma med faktumet att dessa jobb inte kommer att utföras av människor.

Vad gäller probabilistiska yrken kommer de att delas lika mellan människor och datorer, där deras respektive styrkor kompletterar varandra. Probabilistisk innebär här att yrkesrollens innehåll har så pass stor variation att resultatet kan vara svårt att förutsäga.

I den tredje kategorien – de tvärdisciplinära yrkesrollerna – finns flera arbetstitlar som inte existerar i dag. Åtminstone åtta av tio arbetstillfällen kommer att tillfalla människan eftersom de kräver påhittighet, nytänkande och förmåga att lösa invecklade problem. Det är egenskaper som än så länge är unika för oss.

Den pågående debatten om artificiell intelligens tenderar att fastna i diskussioner kring de deterministiska jobben. För arbetsgivare är det lockande att satsa på ai i den kategorien. Enligt IP Soft kan det företag som bara har deterministiska roller spara uppemot 60 procent av kostnaderna om de ersätter mänsklig arbetskraft med digital. Men i sin rapport vill forskarna på Goldsmiths demonstrera hur det resonemanget riskerar att bli för kortsiktigt.

– Den här typen av artificiell intelligens kommer att bli så vardaglig att alla kan använda den. Och om i princip alla kan använda den så blir det en fråga om hur man använder den. Vad man väljer att göra. Då måste man anamma ett synsätt som utgår från människan. Vår förmåga att förstå hur vi kan använda artificiell intelligens.

Läs mer:

Läs mer: Våra beslut påverkas redan av ai-tjänster

I Futuracorp ersätts inte mänsklig arbetskraft. Däremot får den nya arbetsuppgifter. Det leder mot en sorts x-faktor: om människan får tid över till idéarbete, utlopp för sin kreativitet och nya verktyg för att analysera den allt större mängd data dess organisation producerar kan konsekvensen bli ökad produktivitet. Nya affärsidéer och strategier. Den konkurrent som bara tog den snabba kostnadsbesparingen kommer att hamna på efterkälken. Chris Brauer ger ett exempel.

– Låt oss ta återvinning i Enfields kommun. Säg att de varje år lyckas göra små effektiviseringar av sitt system för återvinning. Men nästan all tid går åt till att beställa nya soptunnor eller hantera andra ärenden av deterministisk natur. Resurserna är knappa så personalen får aldrig tid över att fundera över hur man skulle kunna förändra återvinning i grunden. Om i stället en maskin sköter de återkommande sysslorna frigörs den tiden. Då kan man förvänta sig både en total omgörning av hela systemet och en kraftig ökning av kommunens återvinning.

Futuracorp ger en idealistisk bild av morgondagens arbetsliv och det är värt att understryka att vitboken är ett beställningsuppdrag från IP Soft, som säljer ai- och automationstjänster. Det ligger i deras intresse att försöka ta udden av de mer dystopiska tongångarna kring den artificiella intelligensens konsekvenser. Men Chris Brauer vill vända på resonemanget. Han anser att dagens produktionsapparat gjort maskiner av människor.

– Jag tycker vår forskning visar att vi människor kan skatta oss lyckliga. Ja, vi kommer att behöva ta oss genom en period av förändring och anpassning. Men tekniken har nu mognat till den grad att människan slipper göra de roller som robotar och algoritmer och maskiner klarar mycket bättre. I dag bygger många arbetsuppgifter på att människan ska bete sig som en robot. I morgon kommer folk inte tro oss när vi berättar om det här. ”Ni gjorde vad!?”

Än så länge är stora delar av samhälls- och industriapparaten inte designad för den morgondag Futuracorp beskriver, där yrkesanpassade utbildningar och spetskompetens inte har samma avgörande betydelse som tvärdisciplinära förmågor. Där humaniora blir minst lika viktigt som matematik och ingenjörskonst.

– Kreativitet, uppfinningsrikedom, förmåga att tänka annorlunda kring utmaningar, lateralt tänkande. Egenskaper som traditionellt sett förknippats med humaniora blir ett krav. Vi vill försöka få i gång en diskussion kring detta nu eftersom det innebär ett skifte i vårt kulturella medvetande. Utbildningssystemet måste anpassas till människor, vad det innebär att vara människa och vad det är vi kan erbjuda, säger Chris Brauer.

Läs mer:

Läs mer: Har du de här jobben får du se upp för AI

På Goldsmiths vänder sig man mot synen på att det här enbart skulle tilltala en specifik grupp människor, att vi skulle gå mot ett nytt sorts klassamhälle.

– Inget i vår forskning pekar på det. Det är en av de två felaktiga slutsatserna, skulle jag säga. Den första är idén om att tekniken skulle göra oss människor överflödiga. Den andra är att kreativitet är kopplat till intelligens. Den som råkar ut för en svår situation i livet kan ofta påvisa en alldeles fenomenal kreativ förmåga. Det handlar inte om intelligens eller några särskilda förmågor, utan om det där speciella som gör oss till människor. Därför ser vi inte på det som något elitistiskt.

På SEB håller Aida fortfarande på att lära sig svenska.

– Det går både bra och dåligt. Hon måste lära sig både ”bra” svenska och ”dålig” svenska, säger Frank Hojem, och menar med det att Aida måste kunna hantera kunder vars språkliga förmåga varierar.

Den biträdande it-chefen i Enfield, Rocco Labellarte, påpekar att vi precis är i början av den era som Futuracorp beskriver. Hans förhoppning är att Amelia ska kunna ta över sysslor med ”medelhög volym och medelhög komplexitet”. Men precis som för SEB med sin språkundervisning har mycket tid gått åt till att utbilda den artificiella intelligensen.

– Vi är på samma nivå som T-Forden var när Henry Ford sa att ”du kan få den i vilken färg du vill så länge den är svart”. Men inom sex till tolv, max 18 månader, kommer stora saker att hända.

”Alla människor ska ha en Tänk om-maskin”

Den som lett arbetet med rapporten ”Futuracorp”, forskaren Chris Brauer, tror att alla människor på sikt kommer att ha en egen ”tänk om”-maskin. Vill man ha uppslag till en ny Disney-film matar man in alla manus från tidigare Disney-filmer, samt annan data, som till exempel hur ett drama i tre akter fungerar. Vill man lära sig skriva som Frans Kafka fyller man på med Kafkas tidigare verk och annan närliggande litteratur. Tänk om-maskinen ger sedan förslag på hur man kan gå vidare.

Om du skulle ge den uppgiften till vem som helst på gatan så skulle det innebära ett enormt åtagande från deras sida. De skulle behöva utbildning, läsa in en massa litteratur och sedan processa all den informationen.

Brauers förslag: låt en ai göra det jobbet snabbare och bättre, eftersom nästa steg i processen är något människor är mycket vassare på.

Vår förmåga att välja bland bra idéer, och uttrycka varför vi gillar någon av dem mer än de andra, saknar begränsningar.

Varenda anställd kommer att bära med sig en ”tänk om”-maskin i fickan, eller på sin Hololens eller vilket som nu blir gränssnittet.

Här är jobben som skapas

  • Några av människans framtida yrkesroller i Futuracorp:

Innovationschef. Ständig förändring och affärsmodeller som omkullkastas är utmaningar en framtida innovationschef måste möta varje dag. Teknisk kunskap och god affärsstrategisk förmåga är obligatoriska egenskaper.

Insiktskonsult. När mängden data ökar och metoderna för att bearbeta data blir mer raffinerade finns dessa konsulter som en tolk mellan människa och maskin. Konsulterna hjälper företag att dra slutsatser av informationsflödet.

Gränssnittsspecialist. Kan kombinera ai-teknik, analys av sociala trender och expertis kring affärsmodellen för att skapa kundupplevelser som leder till nya affärer och starkare lojalitet.

Teknikmäklare. Ser till att företagets teknik är kompatibel över hela organisationen, samt att den används på ett sätt som stärker samarbete.

  • Här är en yrkesroll där människa och maskin arbetar tillsammans:

Ny personalavdelning. Spårar talanger med analytiska metoder. Använder informationsinsikt (se Insiktskonsult) för justera affär, innovation och nyrekryteringar så att företaget kan dra vinning av kommande trendskiften.

  • Här är några av yrkesrollerna maskinerna kommer att ta hand om:

Affärsprocesstekniker. Övervakning av processer och system kommer alltmer att ske autonomt.

Deterministiska botar. Tar över enkla kundförfrågningar där svaren är förutbestämda. Detta kommer att omfatta en rad yrkesområden som till exempel redovisningsassistenter, kundtjänstpersonal och skatteutredare.

Virtuell personlig assistens. Kan ta hand om flera administrativa sysslor.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt